Biobränsle kan ge 4 ggr högre CO2-utsläpp

Citat i Telegraph:

"Most of the crops used for biofuels at the moment produce more emissions than fossil fuels therefore biofuel targets in Europe make no sense and are doing opposite of what they are supposed to be doing."

Detta sa Kenneth Richter på Friends of the Earth i samband med en EU-rapport. Problem med biobränsle har länge uppmärksammats av några miljöorganisationer, där jag anser att de haft rätt. (Deras syn på klimat dock gängse alarmistisk, med kraftig positiv feedback.)

(Via naturalnews.com via M4GW)


Relaterat i Twingly-media: SDS, MA, SvD, DN, DN(2)
Andra bloggar om: etanol, trafik, miljö, klimat, klimatet, klimatpolitik, koldioxid, alternativ energi, biobränsle, EU

Al Gore -- ett par olika klipp

Fredag, så varför inte South Park-avsnittet Manbearpig...

[Clip has been removed.]


I detta klipp föreslås att Al Gore gör en ny film men på ett annat tema. Bakom kampanjen står visst organisationen Action Against Hunger.



Beträffande hunger- och fattigdomsbekämpning bör något av det viktigaste vara -- jämte sådant som kunskaps- och hälsobistånd -- att verka för fri handel som skapar förutsättningar för fattiga länder att leva på export av jorbruksprodukter. Något som nu åsidosätter en fungerande av politik ej störd handel är inte minst EU:s jordbrukspolitik CAP. Ser att G8-länderna nu ökar bistånd med 5 mrd dollar, men möjliggörande av handel vore värt ofantligt mycket mer.

HT: Daily Bayonets Global Warming Hoax Weekly Round-Up.


Apropå hungerfrågan såg jag att moderaternas miljötalesman lånar sig till etanollobbyism. Det är inte bra, inte bara med tanke på etanolets påverkan på matpriser och miljö -- Brasiliens miljöminister avgick förra året för att sockerrörodlingar ledde till en rekordsnabb ökning av regnskogsskövling -- utan även utifrån demokratisk synpunkt. Dåligt omdöme av miljöansvarig politiker i ledande regeringsparti att göra gemensam sak med ett särintresse. Gröna bilisters koppling till Sekab har bl a Lasse Swärd beskrivit.


Nåväl... Trevlig helg!

-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Andra bloggar om: samhälle, humor, Al Gore, alarmism, lobbying, etanol, hunger, fattigdom

Hotar koldioxidkompensation urskogarna?

Några översatta stycken ur Lawrence Solomons bok The Deniers:

...Kyoto är ingen försäkrande politik. Det är motsatt det ensamt största hotet idag mot miljön globalt, eftersom det gör kol till betalningsmedel. Kol är det ämne som allt levande är uppbyggt av. Med kol som en slags valuta -- vilket är vad alla koldioxidskatter samt utsläppsrätter och liknande system innebär -- har alla ekosystem plötsligt fått ett kommersiellt värde som gör dem till föremål för manipulation i vinstsyfte.

Detta är inte någon abstrakt teoretisk oro. Vi ser redan ett miljömässigt förstörelse från den nya ekonomi som Kyoto skapat. Jag känner till denna förstörelse mestadels från mina kollegor i Probe International, som de konfronteras med dagligen. Nyheter om den kommer ofta direkt från grupper i tredje världen.

Den första stora skadan av Kyoto är hotet mot världens skogar, särskilt de skogar som är gamla och som inte absorberar koldioxid från atmosfären. Dessa har blivit den korrupta tredje värdens regimers favorit. Genom att ta skogarna i besittning, hugga ner dem och konvertera dem till koldioxidabsorberande växtodling kan regeringarna casha in på utsläppsrätter.

Så här beskrevs detta i deklarationen av the Forest Peoples Program, en sammanslutning av ursprungsfolk i Indiens nordöstra region Guwahati, år 2003: “Debatten om klimatförändring har förvandlat skogar till en koldioxid-vara, som tillhandahåller utsläppsrätter till en lukrativ utsläppsrättsmarknad som låter industrialiserade länder fortsätta att släppa ut växthusgaser." [1]

Deras deklaration, som utformades för en protestera mot ett kommande Kyoto-möte i Milan, ifrågasatte den teknokratiska tankegång som värderade deras samhällen efter deras potential att ta upp koldioxid. "The Kyoto Protocol’s focus on carbon sequestration means that more credits can be gained the faster a tree can grow, which in turn leads to an incentive for large-scale tree plantations and ignores the role of forests, particularly old growth forests." [2]

Vill du ha ett annat exempel? Se på Plantar carbon sequestration project i Minas Geris i Brasilien. Det motarbetas av över 50 brasilianska NGO:s, medborgarrörelser, kyrkor och fackföreningar, likväl som World Rainforest Movement. Plantar-projektet -- finansierat av OECD-regeringar och lett av Världsbankens Carbon Finance Unit -- konverterar 23100 hektar naturskog till eukalyptusträdplanteringar för produktion av skog till träkol som ska ersätta kolet vid tackjärnsproduktion. Tänk på Plantar-projektet nästa gång du ser en annons som föreslår dig att köpa koldioxidkompensering. Projekt som dessa finns i den andra ändan av de utsläppsrättssystem som har blivit så populära bland västerlänningar. Varje gång vi köper koldioxidkompensation för att lindra vårt samvete över att flyga jetplan, hjälper vi till att fördriva någon, någonstans, genom att höja utsläppsrättsvärdet på deras mark.

---

[1] “Carbon sinks and Trade, Dams, Rivers Linking and Extractive Industries: New Terms & Mechanisms for further Expropriation & Livelihoods Threats to Peoples in India's North Eastern Region”, Forest Peoples Program Declaration, november 2003. [Länk]
[2] Ibid.

Det kan nämnas att Lawrence Solomon är miljöaktivist och kärnkraftsmotståndare samt förordar minskad energikonsumtion med 25 procent, vilket han menar lättast sker på en oreglerad marknad och att minskning försvåras av dagens reglerade energisektor. Jag är själv inte negativ till kärnkraft (anser att Solomon överskattar risk) men tror att fossilenergiförbrukningen i utvecklade länder med fri marknadsekonomi kan minska en hel del.

------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Tillbakalänkning: MiljöAktuellt; SDS; SMP; TA; HD; SvD; DN
Andra bloggar om: samhälle, politik, utsläppsrätter, Kyoto, miljö, klimat, klimatet, klimatpolitik, klimatfrågan, koldioxid, alternativ energi, biobränsle, Brasilien, Indien, skogar

Är Obamas energiplan framtiden?

Tycker att klippet nedan, där Obamas 15 miljarder dollars-satsning på utveckling av "alternativ energi" kommenteras, var informativt.

Satsningen motsvarar 450 kronor per amerikan, eller för Sveriges del 4.5 miljarder kronor. (Satsar vi inte liknande belopp på vindkraftsubventioner? Här hävdas att vindkraft enligt brittiska ingenjörsvetenskapsakademien är 3 gånger dyrare än kärnkraft. 2008 producerade svensk vindkraft 2 TWh som vid subventionen 50 öre per kWh kostar 1 miljarder kronor per år. Ger oss slumpmässigt ojämnt drygt 1 procent av vår el samt skadar miljö och landskap.)

Nåväl. Klippet:



Myron Ebell på CEI ger ett mycket bra svar på frågan om beloppet är rimligt:

"It's far to much money to waste on uncompetitive technologies. This plan conflicts with the presidents of long term economic [?]activity because it simply puts money into higher price energy, which will over the long term makes us all poorer."

Programledarens attityd finner jag anmärkningsvärd, men är kanske amerikansk. Efter Ebells kommentar om att "alternativ energi" är dyr harklar hon sig demonstrativt och deklarerar att hon ska ligga lågt med vad hon anser, men i nästa andetag tar hon engagerat ställning för att satsningar behövs för att energi ska bli billigare.

Hon kan inte heller vara rätt informerad om "multiple sources of energy that seems to be very effective in other countries". Detta tycks vara en idag lika vanlig som substanslös åsikt. Nämnde här en i branschen som påpekar att genombrott för alternativ energi är en myt.

Att "grön energi" skapar en massa välbetalda jobb är en annan myt som nämns. Enligt en artikel i The Examiner arbetar nu 85000 personer i amerikansk vindkraftindustri, vilken står för mindre än 1 procent av landets elproduktion. Samtidigt arbetar 81000 personer med kolutvinning, även om långt fler arbetar med annat kring kolkraftproduktion. Kolet står utöver värmeproduktion för halva USA:s elproduktion. Även om 1.4 miljoner människor arbetar runt kolkraftproduktion är dess behov av arbetskraft jämfört med vindkraft bara 1/7.

I klippet förordar Clean Energy States Alliance VD stöd på tusentals miljarder dollar till "alternativ energi"! Rätt alarmerande belopp men en självklar ståndpunkt i hans position. Argument är att alternativ energi ger blomstrande välstånd (varför behövs då tusentals miljarder dollar?), att ta ledningen i investeringar (är stora statliga investeringar framgång?) och att "that's the future".

-------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Tillbakalänkning: SvD
Andra bloggar om: samhälle, energi, ekonomi, klimatpolitik, energipolitik, USA, vindkraft, kolkraft, Obama, alternativ energi

Fossilbränsle räddar miljön -- biobränsle förstör den!

Den fossila energins välsignelse

Jorden mår egentligen rätt bra, men vi människor skulle kunna förröda dess biotop inom loppet av år. Orsaken till att vi inte gör det är fossil energi.

De kanske viktigaste skälen till detta är...

...att fossil energi är det huvudsakliga skälet till att odling av mat kunnat effektiviseras. Vi tar till vara luftens kväve som omvandlas till konstgödsel, vilket -- trots vad miljörörelsen ständigt påstår -- ger oss en ren produkt. Utan det moderna jordbruket skulle markåtgången bli många gånger om större än idag, och mark därmed skövlad.

...att det alternativ till billig energi som jämte fossilenergi (och delvis kärnkraft) finns är och har varit biobränsle, där skog är viktig. I Afrika har förhållandevis fattiga befolkningars energibehov inneburit att skogar skövlats. Varför skulle inte bioenergi utnyttjad av den rika världen innebära detsamma? Varför reflekterar inte ens miljörörelsen över detta? Biobränsle sätts i dag på piedestal, men en rapport i Science hösten 2007 visade något alla bör inse när de visade att endast 10 procent inblandning av etanol i Europas fordonsbränsle kräver att nästan hälften av Europas åkermark tas i anspråk. Vad lite högre inblandning eller biobränsle för andra behov -- t ex flyget -- skulle innebära behöver ju inte nämnas.


Bioenergins förbannelse

Denna AP-artikel handlar bl a om att vi på mindre 10 år kan utrota Indonesiens orangutanger! Detta om vi inte slutar efterfråga biobränsle (just här palmolja), vilken skapar denna situation.

En notis i sammanhanget är att WWF har stött ökad användning av "licensierad palmolja". I t ex denna märkligt dubbelbottnade artikel hävdas även att palmolja räddar regnskogen. Sannolikt var WWF med och stödde igångsättning av palmolja som biobränsle, men tvingades ju byta fot och "avråder fortfarande" palmolja för energi. Lena Tham på WWF:

"För att palmolja ska kunna komma ifråga som bränsle måste klimatnyttan säkras jämfört med vanlig diesel. Dessutom får inte livsmedelsförsörjningen äventyras och avskogningen av värdefulla skogar stoppas."

Förutom en futil hänvisning till klimathotet (en bluff) villkoras palmolja som ett ändå hypotetisk möjligt bränsle, för klimatets skull. Det är falsifierat, och omvandling av cellulosa till annan bränsleform är ur effektivitetssynpunkt, p g a energiåtgång, ickeoptimal. Man skulle alltså få ut mer energi genom att bränna trädens massa. Vidare används uttrycket "värdefulla skogar". Vilka skogar skulle inte vara värdefulla?

Det WWF borde göra är något tjänstemän inom bl a OECD lär ha gjort, nämligen föreslå stopp för alla biobränsleprojekt!

Sannolikt bidrog folk inom WWF, och/eller i organisationens kontaktnät, till att palmoljeprojekt startades. Greenpeace protesterar nu mot palmoljediesel men skyller den på Nestlé. Gissa vad en av de största andelarna i Al Gores miljöfond är? Just det: Nestlé (WSJ). Andelen avser Neste Oil som satsar på bl a biodiesel från palmolja.

Om så varenda skog på jorden skövlades för bioenergi skulle det ge extremt lite av vårt bränslebehov och därför är biobränsle en så potent förstörare av jordens biotop och borde -- bortsett från en del lokalt nyttjande av biomassa -- avvisas. Att omvandla växters cellulosa till annan bränsleform är som sagt alltid ineffektivt och därmed kontraproduktivt.


Ur ovan nämnda AP-artikel:

Palm oil frenzy threatens to wipe out orangutans

By ROBIN MCDOWELL – Jan 18, 2009

TANJUNG PUTING NATIONAL PARK, Indonesia (AP) — Hoping to unravel the mysteries of human origin, anthropologist Louis Leakey sent three young women to Africa and Asia to study our closest relatives: It was chimpanzees for Jane Goodall, mountain gorillas for Dian Fossey and the elusive, solitary orangutans for Birute Mary Galdikas.

[...]

"...when you get up in the air you start gasping in horror; there's nothing but palm oil in an area that used to be plush rain forest. Elsewhere, there's burned-out land, which now extends even within the borders of the park."

The demand for palm oil is rising in the U.S. and Europe because it is touted as a "clean" alternative to fuel. Indonesia is the world's top producer of palm oil, and prices have jumped by almost 70 percent in the last year.

But palm oil plantations devastate the forest and create a monoculture on the land, in which orangutans cannot survive. Over the years, Galdikas has fought off loggers, poachers and miners, but nothing has posed as great a threat to her "babies" as palm oil.

There are only an estimated 50,000 to 60,000 orangutans left in the wild, 90 percent of them in Indonesia, said Serge Wich, a scientist at the Great Ape Trust of Iowa. Most live in small, scattered populations that cannot take the onslaught on the forests much longer.

[...]

"I am not an alarmist," says Galdikas, speaking calmly but deliberately, her brow slightly furrowed. "But I would say, if nothing is done, orangutan populations outside of national parks have less than 10 years left."

----------------------------------------

(Gick i denna artikel inte in på hur biobränslets enorma anspråktagande av mark påverkar matpriset. Denna Guardian-artikel handlar om en studie som visar att 3/4 av prisökningen på mat orsakades av biobränslesatsningar.)

------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Tillbakalänkning: DN - moderaterna kräver biobränsle till flyget; SvD; SvD; Dagen
Andra bloggar om: samhälle, miljö, klimat, klimatet, klimatpolitik, biobränsle palmolja, etanol, etanol, Indonesien, orangutang, biotop

Om Sekab ...och pumplagen

Sekab

Har ju i några inlägg om etanol nämnt vårt stora etanolföretag Sekab. (T ex här och här.) Ser att Skellefteås lokaltidning Norran strax före jul hade denna intressanta artikel om hur förlustdrabbade Sekab får kommunalpolitiker att skjuta upp amorteringar på ett lån samtidigt som företaget drar igång verksamhet i Tanzania.

Det som dras igång är alltså biobränsleproduktion, som man bl a från OECD samt, vill jag minnas, olika FN-organ [uppdaterar senare med länkar] av miljöskäl rått länder att inte satsa på. Men de som likt Sekabs VD Per Carstedt har skaffat en miljöetikett som varumärke hävdar ju gärna att man av miljöskäl ska satsa på biobränslen. I detta fall kan man dock kallt räkna med att egenintresset styr. Frågan är om politikerna har ryggrad nog att göra den reflektionen? De verkar ju naivt stödja det mesta "för klimatet", och Mauds viktigaste rådgivare i miljöfrågor är visst, enligt Dagens Miljö, Per Carstedt!

(När allt kommer omkring torde även Al Gores klimatengagemang, med dess frapperande oseriösa alarmism, vara ett engagemang för den potentiella utsläppsrättshandel, omsättande mångmiljardbelopp, där han själv ska ha en ledarposition.)


En del av etanolvansinnet = landsbygdsdöd

Låt mig här förresten få nämna att den kristdemokratiske riksdagsledamoten Lars Gustafsson krävt att alliansen skippar det steg i den så kallade pumplagen som antas innebära att minst 1000 (SVT) svenska bensinstationer (av totalt 3700) på främst glesbygden tvingas stänga.

Detta är ett gammalt miljöpartiförslag som alliansen borde häva, men som mer eller mindre försvaras av etanolförespråkande Centerpartiet. Lars Gustafsson har i bl a debattartiklar aktualiserat frågan, och nyligen kom från KD denna insiktsfulla text:

En fri och oberoende landsbygd? – Centern har tidigare tillsammans med Kristdemokraterna haft ett drag av subsidiaritet där man eftersträvat självbestämmande och oberoende för en frisk landsbygd. Centerns stöd för Miljöpartiets skapelse Pumplagen, med dess konsekvenser av nedlagt näringsliv och ökat politikerinflytande sänder dock en annan signal. Det säger Lars Gustafsson, riksdagsledamot med anledning av det snabbt annalkande datumet då det fjärde steget i Pumplagen införs. Det fjärde steget innebär att bensinstationer med försäljningsvolym över 1000 kubikmeter från och med 1 april åläggs införskaffa ett förnybart bränsle (läs etanol) för sin försäljning. – Pumplagen föddes i riksdagen 2005 som en typisk rödgrön uppgörelse mellan Miljöpartiet och Socialdemokraterna. Vänsterpartiet hoppade av sämjan och sällade sig till oss borgerliga partier i kritiken av en lag som brast i teknikneutralitet och i missriktad resultatvilja gör miljön en otjänst. I verkligheten utanför de rödgröna förhandlingsrummen har protesterna vuxit i takt med att rörans följder blivit synliga fortsätter Lars Gustafsson. – I till exempel Värmland stängs 30 mackar den sista mars som en följd av beslutet. För att anpassa en pump för drivmedlet E85 måste inte bara en ny pump införskaffas, rörsystem och cistern under jord måste också bytas ut. Prislappen kan sluta på ca 5-700 000 kronor. Årsintäkten på pumpen stannar på 50 000 kronor – om det finns etanolkunder fortsätter Lars Gustafsson. – När bensinmacken tvingas stänga på grund av pumplagens investeringskrav faller inte bara möjligheten att tanka bilen, många gånger försvinner också den sista platsen för att inhandla livsmedel, hämta post, eller lämna in Lottoraden. Det senaste året har 62 livsmedelsbutiker i gles- och landsbygd stängt, hur många av dessa som hade bensinpump är okänt för Glesbygdsverket. Inte heller nämner Glesbygdsverket de långtgående kraven på miljösanering som Miljöbalken utkräver av den som driver bensinstation. Saneringskraven omöjliggör hurtigt tal om mobila bensinstationer och ger modiga byalag en rejäl riskpremie om de vill ta över driften vid nedläggning, fortsätter Lars Gustafson. – Politiker vill tyvärr gärna spela en roll i folks vardag och flytta beslut från köksbord och bokföringsprogram till länsstyrelser och budgetpiruetter på finansdepartementet. Detta blir också fallet vid en bibehållen pumplag då investeringsstöd och dispensmöjligheter ska droppa från Stockholm via tentakler ut till den törstande landsbygden. Ett politiskt beslut har kastat ut marknadsförutsättningar och givit grogrund för nya kreativa politikerskapade bidragsformer, avslutar Lars Gustafsson.

Då miljövinsten från etanol bör vara ~noll eller negativ och etanolbilar kan tanka bensin ska självklart beslutet upphävas.

(En händelse som ser ut som en tanke: mackarna tvingas stänga 1:a april.)

------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Tillbakalänkning: Ny Teknik; SvD; SvD; Sydsvenskan; Sydsvenskan; Sydsvenskan
Andra bloggar om: samhälle, miljö, klimat, klimatet, klimatpolitik, etanol, biobränsle, livsmedel, Per Carstedt, Sekab, kristdemokraterna, centerpartiet, miljöpartiet, Maud Olofsson

Nu söker subventionerad etanol fallskärm

Läser på Heliogenic Climate Change:

"The heavily subsidized ethanol industry is the latest to seek a federal bailout. If there is any industry that deserves to go bankrupt, it's this one. Time has come to stop putting food in our gas tanks."

Citerade artikeln är Ethanol Bailout? Time To Shuck Corn, i Investor's Business Daily.

------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Andra bloggar om: samhälle, miljö, USA, klimat, klimatet, klimatpolitik, etanol, biobränsle, livsmedel, bailout

Positivt: Etanolindustri kraschar

Ser på Marketplace att Amerikas största etanolproducent fått avslag på en begäran att konkursskydd utreds för etanolindustrin. (Hat Tip: Lubos Motl)

Etanol har jämte subventioner behövt ett oljepris på minst 100 dollar fatet (24/7 Wall St.). Ju fler nyheter i denna riktning desto bättre, då mindre bioenergi minskar trycket på jordens växtlighet, bl a regnskog, och naturligtvis även minskar risken för uppressade matpriser. Världsbanken beräknade att bioenergi ökat priset på världens livsmedel med 75 procent (Guardian).

Vore knappast heller fel om svenska etanolbolag, såsom Sekab, kraschar. Det finns inga som helst skäl -- vare sig miljömässiga eller andra (argument bl a här) -- att regeringen fortsätter att hålla etanolindustrin under armarna. Etanol är förresten även ineffektivt bland biobränslena. Risken finns dock att näringsminister Maud Olofsson -- som märkligt nog har Sekabs VD Per Carstedt som rådgivare i miljöfrågor (se här och här) -- får regeringen att agera oklokt.

--
Det kan förresten nämnas att Volvo förlorat marknadsandelar på viktiga marknader medan man bara ökat i Östeuropa (en tillväxtmarknad) och i Brasilien där etanolfordon efterfrågas (E24). Regeringens etanolpolitik kan alltså ha bidragit till Volvos problem, då prioritering inneburit att de kommit på efterkälken med efterfrågad låg förbrukning och elhybrider.

--
Nämnas kan även att i USA högt majspris, i hög grad orsakad av etanolboomen, bidrog till branschens problem (dispatch.com). Den lade alltså krokben för sig själv, där marknadens prisfunktion nu hindrar fortsatt förstörande av biotop. Bara en bråkdel etanoldrivna fordon kräver faktiskt att all växtlighet tas i anspråk (Guardian). Något få verkar känna till.

Fortsatt politisk styrning via subventioner förstör alltså biotopen, vilket bör påminna oss om vad bristen på marknad ledde till i öststaterna.


------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Tillbakalänkning: DN, SvD, Sydsvenskan
Andra bloggar om: samhälle, miljö, USA, klimat, klimatet, klimatpolitik, etanol, biobränsle, livsmedel, Per Carstedt, Sekab, Volvo, Maud Olofsson

Expert och intressent i alternativ energi säger: Alternativen lååååångt efter fossil energi

I Greentech Media påpekar ordförande för Cleantech.org, Neal Dikeman, följande:

"People think new energy [technology] is going to be disrupting the whole industry," he said. "It's not. ... People are lying to themselves if they think their technology is game-changing and it isn't."

...och dessa fakta som faktiskt alla borde känna till:

"Oil companies are making 70 percent margins and ethanol companies are making nothing," he said. "If prices fall, ethanol gets shut out first. Wind also is more expensive to produce - five times more expensive than coal. Solar technology is 20 times more expensive than coal. And subsidies are 100 times higher than oil on a per-unit basis."

(Hat Tip: Skeptics Global Warming)


Fundera förresten gärna på vad oljeproducenter kan anse om hög efterfrågan och pris på marginalen, med dyra alternativ och politiker som rent av berömmer höga energipriser! Ingen enskild aktör kan manipulera priser och marginalpriser, men om de hade kunnat hade oljeproducenter gillat alternativ energi som argument för högt marginalpris på energi! Att arabländer som producerar olja för några få dollar fatet gynnas av att utbud på olja hålls nere, där USA inte borrar, och priset uppe är trivialt!

-----------------------------------------------------------------------------
Andra bloggar om: samhälle, olja, kol, miljö, alternativ energi, fossil energi, biobränsle, etanol, energi, kolkraft, vindkraft, solenergi

På andra bloggen...

Under denna rubrik ska jag länka senaste miljö- och klimatposter på min mer politiska blogg.

17/7 Apropå M vs. FP om biobränsle -- OECD negativa
20/7 Björn Lomborg om oursäktlig inkvisition
23/7 Mer, ständigt mer energi (plus klimatkommentar)

Forskare ber Ban Ki-moon ställa IPCC till svars

I måndags skrev visst tretton huvudsakligen forskare med rätt hygglig cred ett brev till FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon. Börjar så här:

Dear Secretary General Ban Ki-moon,

The UN Climate Change Panel must be called to account and cease its deceptive practices - Policies based on false science must be ended

We, an independent group of experts in various aspects of science and the environment, ask you to redress the lack of scientific integrity of the UN’s Climate Change Panel (IPCC) and to stop making reactionary and futile ‘Climate Change’ recommendations that hold back the developing world. [...]

Man nämner sedan att man redan i april skrev till IPCC:s ordförande, Rajendra Pachauri, som ännu inte svarat, samt tar bl a upp att temperaturen fallit kraftigt senaste året, att man numera vet att temperaturen varierat kraftigt senaste årtusendena och att under bronsåldern temperaturen föll samtidigt som CO2-halten steg.

Brevet avslutas:

From its obstinate resistance to answer inquiries — an insult to the public, let alone to other scientists — one can only conclude that the IPCC is engaged in a self-serving distortion of data acquired at public expense.

Whatever might have seemed the case ten years ago, now, with better data and understanding, there is clearly no evidence for the CO2-based theory of global warming. Indeed, there is only evidence against it. Therefore, as a matter of utmost importance we urge you to:

1. Call the IPCC to account - Hold an Inquiry into its operations. Insist that it adhere to the same ‘prove and predict’ norms as other sciences. Further, noting its impotence in the face of contradictory evidence, lead the UN into abandoning the CO2-based theory of global warming and nullifying its former recommendations.

2. Immediately announce your opposition to biofuels – whose large-scale production entails the displacement of food crops, thus raising the price of food and bringing starvation to the poor.

Vilka forskare som står bakom brevet nämns här (där jag fann detta och där brevet även finns som pdf-fil här, där också hela texten finns.

Brevets punkt 1 och 2 känns oerhört relevanta. När det gäller punkt 1 är nog sådant som Roy Spencers arbete om molns feedback, eller Lucia Liljegrens sannolikhetskalkyl jag nämnde i en denna post, viktiga i falsifierandet av klimatkvasivetenskapen (med dess oegentliga axiom, att större atmosfäriska processer, såsom moln och vattenånga, kraftigt reagerar på och förstärker små effekter av CO2). Beträffande punkt 2 är nog -- jämte av klimathypen orsakade effekter på ekonomin i stort -- effekterna av biobränslen den farligaste följden av klimathypen. Minns att en fordonstank biobränsle kan motsvara en människas årsbehov av mat, och betänk att åkermark är en begränsad resurs där redan mindre störningar kan ge stora effekter på matpriser.

Vågar man tro att Ban Ki-moon kan tänka om - eller ens svarar? Det hade kanske varit bättre om 100- eller 1000-tals forskare stått bakom ett brev som detta?


----------------
Andra bloggar om: samhälle, politik, miljö, miljöpolitik, FN, ekonomi, klimat, klimatpolitik, klimatet, klimatfrågan, biobränslen, IPCC, global warming

Etanol i SvD fri från förnufts-emission?

SvD startar en etanolsatsning, och ansatsen verkar till att börja med bra.

"Frågan är om den är en av lösningarna på klimatkrisen och koldioxidberoendet – eller om etanolen snarare leder till ökade utsläpp? SvD har sedan länge skildrar etanolens för- och nackdelar i olika artiklar men nu är det dags för ett större grepp – en artikelserie tänkt att publiceras i SvD Näringsliv i juni."

I nästa mening efterfrågas dock läsarens synpunkter och åsikter...

"Nu har du chans att ställa frågor och uttrycka dina åsikter om etanol i samband med artikelserien."

...vilket på något sätt känns för defensivt, där man anar en ambition av förment objektivitet i en "demokratisk" tradition där alla åsikter jämställs. Men överges i så fall inte ambitionen att med sanningspatos och grävande eftersträva objektivitet?

Fast min idé om god journalistik tillhör kanske en svunnen tid. Ett av samtidens problem är kanske att alla åsikter duger där summan av subjektiva åsikter utgör "sanning"? En radikalt fenomenografisk ansats och ett angrepp på förnuftet? Eller övertolkar jag bara en simpel kvällstidningstendens? ;-)

Som tidningskonsument, i alla fall som en sådan från en svunnen epok, förväntar jag mig att journalisten undersöker för- och nackdelar med något (i detta fall ett bränsle) samt utifrån undersökningens resultat söker ge en så objektiv bild som möjligt. Här får man intrycket av att ambitionen är att ställa etanolkonsumenters inmejlade ovetenskapliga men förmodat positiva uttalanden mot en inte alltför djup analys av bränslets konsekvenser.

Hur kommer etanolindustrins satsningar i länder med vattenbrist och svält att behandlas? Där kan väl satsningar -- likt vad som skett i Latinamerika -- förväntas leda till att jord och kapital koncentreras hos storbönder och fria bönder blir av med sin jord, förutom det att etanolgrödan tränger undan livsmedelsproduktion så att prisökningen på mat förstärks. Jag har i alla fall svårt att se något annat. (Satsningar i Afrika gagnar naturligtvis kontinenten, såsom de från Kina, men endast de helt kommersiella lär ge win-win-effekt; vid sidan av nämnda baksidor är etanolen subventionerad.)

Jag visade i denna post hur Afrika-satsande etanolproducenten Sekab sprider rena fantasibilder av vad etanolsatsningen leder till -- nämligen att etanolen gör länderna fossilfria samtidigt som de kan exportera enorma kvantiteter etanol! En så grov orimlighet att den borde betraktas som bedrägeri. Jag visar även att andra uppgifter från Sekab är orealistiska.

Nåväl. Jag utesluter inte att SvD:s artikelserie kan bli bra, men ett uttalande av Susanna Baltcheffsky får en att fundera.

"– Vår ambition är att gräva djupare i frågor som många människor har och hjälpa till att få fram ett bra beslutsunderlag för till exempel en familj som ska köpa en etanolbil"

Eh? Ett bra beslutsunderlag för de som redan fattat ("rätt") beslut ...eller vad? Låter som att etanolkonsumenten ska få sitt samvetet renat av SvD. En journalistik där ett på förhand givet men inte helt välunderbyggt svar marknadsförs. Kanske kvällstidningsjournalistik ändå?

Tydligen ska läsarna släppas in att forma innehåll, men journalisten gör ju urval och sammaställer så objektivitetsproblem lär kvarstå samtidigt som faktabiten släpps. Varför inte försöka med djuplodande undersökande journalistik med källor som kan kontrolleras så att vi informeras? Avser media att abdikera från det vissa bloggar gör i dag? Ah, jag är väl gammalmodig!



Med tanke på ev. etanolreklam kan förresten etanolbilar köras på bensin och konsumenten ändå få miljörabatt. Bäst för låga utsläpp av CO2 och gifter (där etanolen är en bov) torde dock moderna dieselbilar vara. Åtminstone undantaget de bästa elhybriderna. Se ett avslöjande test refererat i denna post i Moderna Myter.

Miljödebattör Per Kågesson skrev i denna rapport (pdf) att dagens dieselbil släpper ut mindre partiklar än bensinbilen samt, undantaget högre utsläpp av kväveföreningar, kan vara det renaste alternativet.

Om du tycker min åsikt om etanol verkar dåligt underbyggd, läs gärna t ex denna post med kommentarer -- eller säg ifrån!


(Parentetiskt kan nämnas att Tyskland och Storbritannien bromsat etanolsatsningar mindre ambitiösa än nuvarande svenska samt att, har jag läst, Barack Obama liksom nymarxistiska Arbetarens Klimatblogg backat om biobränslen, om du nu ser dem som förebilder...)

------------

Andra bloggar om: samhälle, miljö, politik, klimat, etanol, biobränsle, biobränslen

Diverse länkar...

* Maggie på The Climate Scam har en intervju med klimatforskaren Vincent Gray.


* HAX har ett inlägg uttryckandes en förmodligen delvis berättigad oro beträffande typ klimatväckelse -- där jag plitade ner ett par långa kommentarer...


* Den förste Australiensiske austronauten, Phil Chapman, anser i en artikel i The Australian att klimathotet i dag är en ny istid.

Det är såklart korrekt att ett kallare klimat är mer skadligt än varmare klimat. Den direkta dödligheten från kyla respektive värme minskar vid varmare klimat men ökar vid kallare, livsmedelsproduktionen gagnas av varmare klimat etc.

Chapmans artikel bygger annars på att låg solaktivitet är en risk. Den avklingade solcykel 23 har ju ännu inte ersatts av nästa solcykel. Något som förväntades redan ha skett, men som mycket väl kan komma att ske - dock ovanligt sent - senare i år.

Enligt NASA kan en lika stark solcykel 24 som cykel 23 komma igång under senare halvan av detta år (uppdaterad data och prediction från NOAA här), men skulle det inte ske torde sannolikheten för ett solcykelminimum kommande decennier öka rejält. I bloggen Solar Science påpekas att vi ännu inte vet om detta är något exceptionellt, givet att solcykel 24 startar senare i år. Annars skulle det vara något udda, menar gästskribenten Dr. Ken Tapping.



* Fick i NWT se mer svenskt etanolvansinne. Karlskoga Energi ska bygga en etanolfabrik för spannmål producerandes etanol för kanske bortåt 5 procent av Sveriges fordonsbränslebehov, men byggstart har visst fördröjts p g a att vetepriset gått upp. En sån fabrik till och halva Sveriges åkerareal blir till meningslöst ineffektivt fordonsbränsle...?

Annars har Sveriges Radio nu kritiskt tagit upp Sekabs etanolsatsning i ...Ghana! Länk 1 & länk 2. Har tidigare skrivit om Sekabs storsatsning i Mocambique och Tanzania, och man kan så smått undra om Sekab särskilt valt att satsa i svält- och torkdrabbade länder?

Etanolsvindel på svensk landsbygd och i Afrika

Per på Moderna Myter kritiserade härom dan Andreas Carlgren för okunnighet om biobränslen. Även bloggen The Climate Scam tog upp frågan. De uppmärksammade denna Time-artikel, av Michael Grunwald, som bl a ger tyngd till argument jag tidigare framfört, exempelvis här.

Fox News hade en kortare intervju med Grunwald. Se denna video.

Ser att även den amerikanska väderkanalen Accuweather helt nyligen hade ett etanolkritiskt videoinslag.


Bränslepump-politikvansinne

Enligt en artikel i Farmers Guardians, "Watson warns of possible ‘insanity’ of biofuels push", uppmanar chefsrådgivaren på DEFRA -- brittiska Department for Environment, Food and Rural Affairs -- Storbritannien att skjuta upp införandet av minimigränsen 2,5 procent inblandning av etanol i bensin. Oxfam, Greenpeace och andra påtryckargrupper har uppmanat brittiska transportmyndigheten att skjuta på kravet på etanolinblandning tills frågan om etanolens miljöpåverkan utretts mer.

Det man här konkret önskar skjuta upp är stängning av bensinstationer som inte säljer bränsle med 2,5 procent etanolinblandning (BBC), d v s nästan en parallell till svenska politikers krav på att stänga, enligt SVT, mellan 1000 och 2000 bensinstationer (av totalt 3700) som inte kan erbjuda E85 (i dag brasilianskt etanol, som genom ökad markefterfrågan bidrar till rekordstor regnskogsavverkning). Ett krav som inspirerat Maud Olofsson att genom tjat på bensinbolagen försöka få dem att utan kompensation "ta sitt ansvar" (PJ i SvD).

Jag undrar vem det är som bör ta ansvar? Vissa får bära ansvar/konsekvenser och det är nog sällan politiker. (Nu har dock redan miljonbidrag delats ut för att rädda några av de 1000-2000 bensinstationer som är hotade, och hotet kanske man enbart därför inte anser att man kan stoppa?)

Nåväl. Hur vore det om Maud, istället för att oja sig över beslut som leder till att bensinstationer på landsbygden stängs likt den brittiska regeringens rådgivare och förslag från miljöorganisationer där skjuter upp dess genomförande samt efter analys är beredd att upphäva det? Är synen på kunskap i alliansen "så dialektisk" att dåliga beslut -- t o m om det som i detta fall är den gamla sossetrojkans beslut -- aldrig kan annat än justeras? I så fall är det svårt att vara optimist om regeringen, dess miljöpolitik och nu drabbad svensk landsbygd.

Låt mig påpeka att etanolpumpar i samtliga mackar inte ger etanolbilar fördelar i form av större räckvidd eftersom de alltid kan tankas med bensin (som f ö lär vara miljömässigt bättre än etanol). Detta handlar alltså om symbolpolitik, vid sidan av okunskap om biobränslets effekt på CO2-emissioner, dess volymmässiga begränsningar liksom skygglappar inför forskning och empiri rörande effekter på livsmedelsförsörjning, vilket jag tog upp här och här. Prestige och politikerprojekt.


SEKAB:s etanolsvindel i Afrika

SEKAB fick i höstas nobben om att bygga en etanolfabrik i Ungern, vilket berodde på att spannmålspriset redan då hade börjat att stiga (Reuters). Men SEKAB har dock haft planer för etanolfabriker bland annat i Afrika (Ny Teknik 2007-09-12) och vid Energitinget i Stockholm 12 mars i år sa VD Per Carstedt att:

"Vi räknar med att om 20 år kunna bidra till att Tanzania och Moçambique blir oberoende av olja, kraftfullt ökar sin elproduktion och samtidigt exporterar flera miljarder liter etanol från de fabriker vi planerar" (PDF-fil)

Ett på många sätt märkligt uttalande! För det första är det osannolikt och ett omänskligt krav att ställa på Afrika att bli oberoende av olja, dvs den billigaste energiform som gjort den utvecklade världen rik. Kenyanske ekonomen James Shikwati har om miljörörelsen i väst sagt:

"One clear thing that is obvious from the whole environmental debate is the point that there is somebody keen to kill the African dream, and the African dream is to develop. We have been told, don't touch your resources, don't touch your oil, don't touch your coal. That is suicid." [1]

Vi vet även att Afrikas åkrar har sämre produktionsförmåga än på många andra håll. Några anser kanske Afrika ska importera sin mat, men hur Afrika skulle kunna exportera etanol i någon omfattning förefaller obegripligt, då energin inte på långt när lär räcka till deras eget behov (se kalkylen för det bördigare Europa nedan), och redan dagens bioenergiförbrukning i Afrika lär ju orsaka problem för kontinentens biotop.

Per Carstedt talar här om att Afrika med etanol ökar "energisäkerheten", men att det inte låter sig göras visar kalkylen i en banbrytande forskarrapport förra året (här i Guardian), som visar att om Europas i jämförelse med Afrika bördiga åkrar till hela 80 procent odlas för etanol endast 20 procent av vår fordonsbränslebehov försörjs. Det motsvarar mindre än 4 procent av all nuvarande fossilenergi. Hur skulle då Afrika med sina lite sämre odlingsförutsättningar med biobränsle kunna både försörja sig själva med energi och samtidigt storskaligt exportera bränsle?

Ett minimum av intelligens torde räcka för att begripa att Per Carstedts idé är bortom all rim och reson.

Värt att nämna är även att det går åt 3-5 liter vatten för att producera en liter etanol -- och detta vattenbehov gäller bara etanolfabriken! (Källa [2].) En etanolfabrik i Tampa, Florida, har kritiserats för att skapa torka i staden, och kritiken mot biobränsle i USA gäller tydligen vattenkonsumtion (The Economist).

Varje år dör några miljoner av brist på rent vatten, och Tanzania har enligt denna BBC-artikel haft vattenproblem av apokalyptisk dimension. I en BBC-artikel härom året beskrevs uteblivna skördar p g a torka, vilket går stick i stäv mot påståendet i SEKAB:s pressmeddelande om ett vattenrikt land.

Vore det inte bättre att ge Tanzania vad de behöver istället för att med gigantiska subventioner slå ut afrikansk livsmedelsproduktion och förbruka vatten för lite biobränsle?

SEKAB är alltså i startgroparna för att bygga flera etanolfabriker i Afrika, där den första ska stå klar år 2011.


Etanol, livsmedel, subventioner och hälsa

Handel, marknadsekonomi och jordbrukets utveckling är avgörande komponenter för att lösa Afrikas problem, men etanolsubvention ger inte livsmedelsproduktion någon boost, utan ger incitament att växla från livsmedelsproduktion till odling av etanolgröda. Det ger visserligen jordägare inkomster men fördyrar maten.

Så sent som sommaren 2007 var alliansens dåvarande handelsminister Sten Tolgfors i Malaysia, där ju också regnskog huggs p g a biobränsleproduktion, och talade för tullfrihet på etanol (Ny Teknik), men riktade stöd lär ju sabotera konkurrensneutralitet och blir på så vis snarast en slags planekonomi.

SEKAB:s VD sa följande till Ny Teknik i september:

"innan cellulosa kan spela någon större roll i världen kommer det att dröja tio år. Och det kommer att kräva tiotusentals miljarder kronor för att möta marknaden"

Takten i skogsskövlingen har ökat kraftigt, men inte ens med all skog nedhuggen kommer etanol eller biobränslen att spela någon större roll.

Nämnda "tiotusentals miljarder kronor" (tiotals biljoner), som Carstedt talar om att "möta marknaden" med, antar jag delvis avser subventioner som gagnar hans verksamhet. Den skattereduktion som krävs för att etanol ska kunna säljas (i Sverige är etanolen skattebefriad) torde i dag innebära grovt 5 kronor per liter i subvention, och således åtminstone en 30-procentig subvention. Nu torde värdet på all olja årligen på världsmarknaden vara cirka 15 biljoner kronor(vid cirka 70-80 dollar fatet) [3], men fordonsbränslet bör motsvara endast kanske 4 biljoner kronor av denna olja, och med Carstedts tusentals miljarder kronor per år tror han möjligen att en rätt stor del av fordonsbränslet ska ersättas. Kanske hälften av det (20 biljoner 10 år är 2 biljoner ett år). Det vore enligt forskarrapporten i Guardian-länken ovan helt orealistiskt. En femtedel av Carstedts vision skulle innebära stora uppoffringar och halva Europas åkermark. Tänkbart -- men inte önskvärt -- vore om etanol omsatte 1/10 av Carstedts förhoppning, innebärandes subventioner på grovt 0,5 biljoner kronor per år i världen. Carstedt framstår med sina siffror som en sol-och-vårare.

Att satsa enorma belopp på att minska CO2-emissioner är i sig dumt, men än dummare är satsning på biobränsle. Beträffande användande av resurser har Björn Lomborg påpekat att det enligt FN kostar motsvarande 420-480 miljarder kronor att ge alla människor på jorden grundläggande hälsovård, utbildning, vatten och sanitära anordningar (Lomborg, pdf-fil). Även om IPCC:s värsta klimatscenario antas skulle nämnda satsning innebära större hälsovinster än om samma belopp satsades på minskade CO2-utsläpp. Per Carstedt tycks dock, vid sidan av ovan nämnda blå dunster, anse att en etanolindustri utan vare sig energipotential eller nämnvärd miljöeffekt (i alla fall inte positiv) ska subventionernas med åtminstone det som kan ge alla hälsovård, utbildning, vatten och sanitära förhållanden. Är det riktigt klokt?

Med tanke på att biobränsle direkt och relativt alternativ markanvändning endast har nackdelar, samt då subventioner driver etanolodling, anser jag att biobränslesubventioner bör upphöra.


--------------------------------------------------------------------
[1] James Shikwati i filmen "The Great Global Warming Swindle", vid cirka 1 tim och 13 min.
[2] "Ethanol and water use", av Jerald L. Schnoor, Environmental Science and Technology.
[3] Råoljepris-justerad uppgift i Björn Lomborgs "Cool it", s.26 (grundat på uppgifter från IEA och IME).
--------------------------------------------------------------------


Mer eller mindre relaterade artiklar i media:
SvD om klimatsmart resande.
DN om att etanolbilar hotas av värderas.
Dagens Miljö om att Per Carstedt är Maud Olofssons rådgivare; även enligt denna artikel.
Fokus om etanolens uppgang och fall (Per Kågesson och en ledamot av Kungliga vetenskapsakademin dömer ut etanolen, men artikeln slutar med inkorrekta påståendet att brasiliansk etanol är miljövänlig).
ekonominyheterna.se om att SEKAB lånat 170 miljoner av tre kommuner.
ekonominyheterna.se om att EU bidrar till lågt etanolpris genom att tillåta tullfrihet.


Andra bloggar om: samhälle, miljö, Storbritannien, Afrika, Tanzania, Mocambique, klimat, klimatpolitik, växthuseffekten, etanol, biobränsle, livsmedel, livsmedelsförsörjning, svält, Per Carstedt, Sten Tolgfors, SEKAB, Time

Etanol, svält och nedlagd matproduktion

(Bild: Ariana Cubillos.) Några nyhetsklipp apropå biobränslen (som ju enligt forskning för Europas del vid 10 procent bränsleinblandning i fordon kräver 40 procent av vår åkerarreal):

GP: "Haitier tvingas äta lerkakor"

"Varor som ris, kondenserad mjölk, bönor och frukt har det senaste året gått upp med 50 procent i Haiti. Enligt FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation, FAO, har matpriserna allt som allt stigit med 40 procent i flera länder i området."

Forbes: Mindre säd driver kycklingproducent att lägga ner produktion.

"...Pilgrim’s Pride, the largest chicken company in the U.S., announced it will close a chicken processing plant and lay off 1,100 workers as federal subsidies to ethanol producers push corn prices higher and make the cost of doing business prohibitive."

Etanol-lobbyn och vår miljöminister Anders Carlgren menade nyligen i Ny Teknik att det är en myt att etanolsubventioner leder till svält. Intressant att Vinnovas transportforskare Magnus Blinge menar att etanolen kan stå för 20 procent av världen fordonsbränslebehov, när både den i inledningen av denna post länkade forskningen och annan forskning talar emot det, samt i denna Ny Teknik-artikel "två av de mest framstående energiforskarna i Sverige, Jonas Åkerman från KTH och Max Max Åhman från LTH" säger 5-10 procent. (Foto: Victor Brott.)

I dag är vi långt ifrån 5-10 procent etanol, men IFPRI påpekar enligt World Net Daily att "butter and milk prices have tripled, and poultry prices have almost doubled". Detta beror inte enbart på biobränsle, men minskat utbud torde i synnerhet på dagens pressade marknad bidra till stora prisökningar. Och även liten etanolandel kräver alltså stora arealer. Earth Policy Intitute hävdar att "[w]e are witnessing the beginning of one of the great tragedies of history" och att "[t]he United States, in a misguided effort to reduce its oil insecurity by converting grain into fuel for cars, is generating global food insecurity on a scale never seen before". Kanske lika bra att lägga ner alla subventioner till etanol.

I World Net Daily-artikeln nämns även att New York Times kallat etanol-lobbyn "en etablerad politisk kraft", samt att "år av mångmiljard-dollars subsidier har förvandlat en liten grupp till en välmående och effektiv lobbygrupp...".


Men miljön då? Tja. Läs gärna min etanolsågning med efterföljande diskussion här, eller en debatt om biobränslens miljöpåverkan nyligen startad med ett provokativt inlägg i Ny Teknik.


Uppdatering: Guardian skriver om Storbritanniens nye chief scientific adviser, professor John Beddington, som menar att "[f]ood security and the rapid rise in food prices make up the 'elephant in the room' that politicians must face up to quickly". Vidare anser han att "the global rush to grow biofuels" är orsaken till problemet.

Uppdatering II: Några relaterade länkar:
* Pressrelease av IFPRI i december 2007: "Rising Food Prices Threaten World's Poor People".
* Financial Post (tack Steve!): "Forget oil, the new global crisis is food".
* FoodProductionDaily.com antyder att genmanipulerade grödor kan vara en lösning på krisen med matpriser. Även om jag är rätt positiv till GMO tror jag inte det löser denna situation, då bl a GMO innebär utveckling i (små) steg (fast oftare än vid traditionell växtförädling) samt avkastning begränsas av växtnäringstillförsel. (I utvecklingsländer är ofta andra faktorer långt viktigare.)


Artiklar i svensk media:
* AB: ”Jag är lurad”, av Joachim Kerpner.

Andra bloggar om: samhälle, miljö, USA, Haiti, klimat, växthuseffekten, etanol, livsmedel, livsmedelsförsörjning, svält, Andreas Carlgren

Svälthot av biobränslen menar forskare!

På World Net Daily rapporteras att etanolproduktion hotar att skapa svält. Stora subventioner som omvandlar livsmedelsproducerande åkermark till etanolproducerande åstadkommer en lägre tillgång på livsmedel vilket höjer priserna. Exempelvis menar International Food Policy Research Institute, IFPRI, att biobränsleproduktion "currently adversely affects the poor through price-level and price-volatility effects", och sedan år 2000 har t ex priset på smör och mjölk tredubblats.

Earth Policy Intitute (Environment News Service):

"We are witnessing the beginning of one of the great tragedies of history"

...samt

"The United States, in a misguided effort to reduce its oil insecurity by converting grain into fuel for cars, is generating global food insecurity on a scale never seen before."

Någon tror kanske att det höga oljepriset är en orsak, men den är inte en nu primär sådan då subventionerna till biobränslen är det som mest bidrar till att minska livsmedelsproduktionen. Utan de subventionerna (vi har t ex bonus vid bilinköp samt mångmiljardsubventioner för tull- och skattefrihet) hade inte miljöförstörande och hungerframkallande odling skett i den skala vi nu ser. Skogarna i Brasilien skövlas samtidigt i rekordfart (MiljöRapporten) p g a ökad markefterfrågan driven av etanolodling. Denna skogsskövling ger naturligtvis många hundra års CO2-emissioner, men det verkliga miljöproblemet är här artutrotning! Biobränsle kan f ö maximalt räcka till 5-10 procent av bränslekonsumtionen, vilket energiforskare från KTH och LTH nyligen lärde Riksdagens trafikutskott (Ny Teknik).

-

Men om nu kommandoekonomisk styrning mot det ingenting förbättrande biobränslet ger brist på mat borde vi betänka att vi mycket väl kan stå inför en liten istid. Se t ex Russ Steeles blogg Dalton Minimum Returns. Här en artikel som kanske ger en föraning om vad det skulle innebära. Handlar om följder av det kraftiga globala temperaturfall som skett senaste året och inte minst drabbat centrala och sydöstra Asien.


Andra bloggar om: samhälle, miljö, Vietnam, Asien, klimat, klimatet, klimathot, växthuseffekten, kyla, global cooling, livsmedel, livsmedelsförsörjning, svält