Hem / Filmer / Feedback|tips / Uppdaterat (Sajt mer aktiv januari 2008-september 2011. Har haft ca 320 000 sidvisningar.)
Diverse i media:
klimat, klimatforskare, climate, koldioxid, solaktivitet. (Skapa nyhetsbox här.)

Tuesday, May 27, 2008

Etanol i SvD fri från förnufts-emission?

SvD startar en etanolsatsning, och ansatsen verkar till att börja med bra.

"Frågan är om den är en av lösningarna på klimatkrisen och koldioxidberoendet – eller om etanolen snarare leder till ökade utsläpp? SvD har sedan länge skildrar etanolens för- och nackdelar i olika artiklar men nu är det dags för ett större grepp – en artikelserie tänkt att publiceras i SvD Näringsliv i juni."
I nästa mening efterfrågas dock läsarens synpunkter och åsikter...
"Nu har du chans att ställa frågor och uttrycka dina åsikter om etanol i samband med artikelserien."
...vilket på något sätt känns för defensivt, där man anar en ambition av förment objektivitet i en "demokratisk" tradition där alla åsikter jämställs. Men överges i så fall inte ambitionen att med sanningspatos och grävande eftersträva objektivitet?

Fast min idé om god journalistik tillhör kanske en svunnen tid. Ett av samtidens problem är kanske att alla åsikter duger där summan av subjektiva åsikter utgör "sanning"? En radikalt fenomenografisk ansats och ett angrepp på förnuftet? Eller övertolkar jag bara en simpel kvällstidningstendens? ;-)

Som tidningskonsument, i alla fall som en sådan från en svunnen epok, förväntar jag mig att journalisten undersöker för- och nackdelar med något (i detta fall ett bränsle) samt utifrån undersökningens resultat söker ge en så objektiv bild som möjligt. Här får man intrycket av att ambitionen är att ställa etanolkonsumenters inmejlade ovetenskapliga men förmodat positiva uttalanden mot en inte alltför djup analys av bränslets konsekvenser.

Hur kommer etanolindustrins satsningar i länder med vattenbrist och svält att behandlas? Där kan väl satsningar -- likt vad som skett i Latinamerika -- förväntas leda till att jord och kapital koncentreras hos storbönder och fria bönder blir av med sin jord, förutom det att etanolgrödan tränger undan livsmedelsproduktion så att prisökningen på mat förstärks. Jag har i alla fall svårt att se något annat. (Satsningar i Afrika gagnar naturligtvis kontinenten, såsom de från Kina, men endast de helt kommersiella lär ge win-win-effekt; vid sidan av nämnda baksidor är etanolen subventionerad.)

Jag visade i denna post hur Afrika-satsande etanolproducenten Sekab sprider rena fantasibilder av vad etanolsatsningen leder till -- nämligen att etanolen gör länderna fossilfria samtidigt som de kan exportera enorma kvantiteter etanol! En så grov orimlighet att den borde betraktas som bedrägeri. Jag visar även att andra uppgifter från Sekab är orealistiska.

Nåväl. Jag utesluter inte att SvD:s artikelserie kan bli bra, men ett uttalande av Susanna Baltcheffsky får en att fundera.
"– Vår ambition är att gräva djupare i frågor som många människor har och hjälpa till att få fram ett bra beslutsunderlag för till exempel en familj som ska köpa en etanolbil"
Eh? Ett bra beslutsunderlag för de som redan fattat ("rätt") beslut ...eller vad? Låter som att etanolkonsumenten ska få sitt samvetet renat av SvD. En journalistik där ett på förhand givet men inte helt välunderbyggt svar marknadsförs. Kanske kvällstidningsjournalistik ändå?

Tydligen ska läsarna släppas in att forma innehåll, men journalisten gör ju urval och sammaställer så objektivitetsproblem lär kvarstå samtidigt som faktabiten släpps. Varför inte försöka med djuplodande undersökande journalistik med källor som kan kontrolleras så att vi informeras? Avser media att abdikera från det vissa bloggar gör i dag? Ah, jag är väl gammalmodig!



Med tanke på ev. etanolreklam kan förresten etanolbilar köras på bensin och konsumenten ändå få miljörabatt. Bäst för låga utsläpp av CO2 och gifter (där etanolen är en bov) torde dock moderna dieselbilar vara. Åtminstone undantaget de bästa elhybriderna. Se ett avslöjande test refererat i denna post i Moderna Myter.

Miljödebattör Per Kågesson skrev i denna rapport (pdf) att dagens dieselbil släpper ut mindre partiklar än bensinbilen samt, undantaget högre utsläpp av kväveföreningar, kan vara det renaste alternativet.

Om du tycker min åsikt om etanol verkar dåligt underbyggd, läs gärna t ex denna post med kommentarer -- eller säg ifrån!


(Parentetiskt kan nämnas att Tyskland och Storbritannien bromsat etanolsatsningar mindre ambitiösa än nuvarande svenska samt att, har jag läst, Barack Obama liksom nymarxistiska Arbetarens Klimatblogg backat om biobränslen, om du nu ser dem som förebilder...)

------------

Andra bloggar om: , , , , , ,

4 comments:

  1. Ja, den var ganska dåligt underbyggd - "Magnus orerar" är ingen särskilt tillförlitlig källa. ;-)


    1)Regnskog skövlas framför allt för att virket har ett värde - inte för att få fram mer odlingsbar mark. Det finns övergiven mark nog i Brasilien.

    2)Samtliga etanolfabriker drivs med bagasse-eldning och ger ett energiöverskott. Flertalet producerar överskottsel som de säljer.

    3)Elverk har ca 30 % verkningsgrad - resten blir värme, som du inte har någon nytta av om du inte gör t.ex. etanol. Alltså är det bara teoretiskt bättre att elda sockerrören (eller annan biomassa) direkt.

    4)IEA uppskattar att etanol kan ersätta ca 30 % av dagens oljeanvändning utan att konkurrera med matproduktion eller biologisk mångfald. Med dieselteknik kommer vi upp till 40 % - resten får vi spara bort - med hybridteknik, plug-in, mindre bilar, eco-driving och färre transporter.

    5) Re:fuel och JRC har räknat på inhemsk produktion o kommer fram till samma siffra - ca 30 % biobränsle är möjligt i EU.

    6) glöm inte att även oljan är subventionerad. World Watch Institute beräknar detta till 0,3 $/liter - miljöpåverkan ej inräknad.

    7) dieselbilar släpper tyvärr fortfarande ut stora mängder partiklar. Sant att filtren tar hand om de största partiklarna, men de farligaste - nanopartiklarna slinker fortfarande igenom flertalet filter. Med det allt vanligare högre insprutningstrycket, ökar dessutom antalet nanopartiklar snabbt. Samtidigt blir man allt mer klar över hur farliga dessa partiklar är.

    ReplyDelete
  2. Anonym, jag skulle uppskatta om du kallade dig något. Skriv något namn sist bara! Annars kommer andra eventuella anonyma att röras ihop med dig och diskussion blir omöjlig.


    ANONYM: ""Magnus orerar" är ingen särskilt tillförlitlig källa. ;-)"

    Försök övertyga mig (Magnus) om det! Vidare spelar det ingen roll vem som skrivit något, eller vad denne kallar sig, om den har bra källor och resonerar bra.


    ANONYM: "1)Regnskog skövlas framför allt för att virket har ett värde - inte för att få fram mer odlingsbar mark. Det finns övergiven mark nog i Brasilien."

    Detta motsägs av de källor vi har, exempelvis i denna Times-artikel. Knappt 0,7 procent av regnskogen skövlades årligen mellan 1990 och en bit in i detta decennium, men det har snabbt ökat till minset 1,5 procent och ökar stadigt. I mitten av 2007 var amndelen etanolodlad mark i Brasilien 1 procent, idag är den minst 2 procent. Den mark som försvunnit för konventionell matodling har givetvis bidragit till den ökade regnskogsskövlingen.


    ANONYM: "2)Samtliga etanolfabriker drivs med bagasse-eldning och ger ett energiöverskott. Flertalet producerar överskottsel som de säljer."

    Att man använder denna energi vid sockerrörsetanoltillverkning betyder inte att den energin är tillräcklig! Det är den långt ifrån och en hel del fossil energi används. Sedan är energikonverteringen från socker till etanol inte en för insatt energi tas ut från etanolen, utan det är en energi som går åt för omvandlingsprocessen. Därför ska man jämföra den åtgången energi till etanolomvandlingen med annan användning av denna energi (här fossil energi och bagasse).

    Du kommenterade förresten inte att fosil energi är Brasiliens huvudsakliga energikälla i deras kraftnät. Om den minskade genom kraftvärmeanläggningar där man använder energigröda från mark där idag odlas för etanol minskar den för energiproduktion använda marken CO2-utsläppen långt mer (bl a då dina påståenden om dålig energieffektivitet för kraftvärmeproduktion är felaktig).


    ANONYM: "3)Elverk har ca 30 % verkningsgrad - resten blir värme, som du inte har någon nytta av om du inte gör t.ex. etanol. Alltså är det bara teoretiskt bättre att elda sockerrören (eller annan biomassa) direkt."

    Jag har för mig att 35 procent från ånggenererad el gäller, men kraftvärmeverken har upp till nästan 90 procent energieffektivitet (källa Wikipedia) och snitten i verk i drift i dag är 70-80 procent. Det är ingen slump att kraftvärme varit populär i miljödiskussionen och dessa 70 eller 90 procent är vad vi ska jämföra med om vi talar om energi ersättande fossilbränsle.

    Vidare är el en effektiv energibärare. En bils etanolmotor har inte alls hög energieffektivitet, och även det bidrar till försämring av markytans förmåga att minska fossil emission.


    ANONYM: "4)IEA uppskattar att etanol kan ersätta ca 30 % av dagens oljeanvändning utan att konkurrera med matproduktion eller biologisk mångfald. Med dieselteknik kommer vi upp till 40 % - "

    Det vore bra om du angav källor. Vem sa det och när? Före eller efter förra årets pionjärforskning på detta område, presenterad i Nature (och som var min källa)? Falsifieras den forskningen eller falsifierar istället det som tårde vara den ikompetens, resurser och omfattning främsta forskningen hittills på området din uppgift?


    ANONYM: "resten får vi spara bort - med hybridteknik, plug-in, mindre bilar, eco-driving och färre transporter."

    Det finns inga miljömässiga skäl att "spara bort" koldioxid. Den är en harmlös och nyttig gas och klimatförändringar pga koldioxid är en stor myt samt skandal i dagens forskarsamhälle. Om det handlar denna blogg. Jag tänker nu inte nämna mer stöd för det än att 10000-tals forskare skrivit på ett upprop mot Koto med nämnda innebörd (se post här den 23:e maj), att IPCC presenterat en massa felaktig information för att driva sin tes -- bl a den grad om kallas hockeyklubban -- samt att atmosfärens CO2-halt inte samvarierat med människans utsläpp (läs om det här). (Kolla gärna denna bloggs vetenskaps-label eller Magnus Orerars klimatlabel.)


    ANONYM: "5) Re:fuel och JRC har räknat på inhemsk produktion o kommer fram till samma siffra - ca 30 % biobränsle är möjligt i EU."

    Åter igen saknas källor. "Re:fuel" har jag inte hört talas om och låter som ett diskussionsinläggs början. Googlat? JRC är EU-kommissionens vetenskapsinstitut, rådgivande för EU. Vad syftade du på och står det pall för forskarrapporten i Nature? Vid 20-25 procent import klarar Europa såklart 30 procent, men Nature-rapporten visar att för varje samhälle är 5-10 procent ett tak. Det är i enlighet med "två av de mest framstående energiforskarna i Sverige, Jonas Åkerman från KTH och Max Max Åhman från LTH", som i Ny Teknik anger maximal potential till 5-10 procent.


    ANONYM: "6) glöm inte att även oljan är subventionerad. World Watch Institute beräknar detta till 0,3 $/liter - miljöpåverkan ej inräknad."

    World Watch Institute, som tidigare leddes av alarmisten och vänsterdemagogen Lester Brown (som förresten fått totalt fel i samtliga sina domedagsscenarios allt sedan sedan 60-talet), åsyftar vad?!? Amerikansk neutralt skattad olja? Andra nivåer på beskattningar? Vilka kostnader använder man? Modellerade som räknar med värsta klimatkatastrofscenarios? Åter igen, ange någon källa!

    Fakta är att etanol är befriad från skatt i Sverige, men den har även tullbefrielse. Den lär bli dubbelt så dyr med någorlunda likvärdig beskattning som fossilbränslen. En liter bensin skattades april 2008 med 7,58 kronor. Produktpris utan skatt då 4:39 kronor. (Källa: SPI.)


    ANONYM: "7) dieselbilar släpper tyvärr fortfarande ut stora mängder partiklar. Sant att filtren tar hand om de största partiklarna, men de farligaste - nanopartiklarna slinker fortfarande igenom flertalet filter. Med det allt vanligare högre insprutningstrycket, ökar dessutom antalet nanopartiklar snabbt. Samtidigt blir man allt mer klar över hur farliga dessa partiklar är."

    Det var nanopartiklar man tittat på i undersökningarna Kågesson erfererade. Äldre filter är inte lika bra, men jag påpekar utfallet vid jämförelse mellan en nyare diesel och en bensinbil. Man kan ju inte fatta det inköpsbeslutet på grundval av vad gamla dieslar släpp ut. (Det vore ju helt irrationellt, men ditt "argument" återkommer av någon anledning ändå alltid...) En 10 år gammal diesel med katalysator och partikelfilter är dock ett bra miljöval och släpper ut klart mindre cancerogena kolväten än en ny etanolbil.

    Högre insprutningstryck är också något som även eftersträvas i etnolbilar samt i flex-fuel-motorer för effektivare förbränning, och den leder på samma sätt där till ett ökat antal nanopartiklar (samt ökade NOx-utsläpp!). Men det finns inga gränsvärden för nanopartiklar för andra motorer än dieselmotorer och nya dieselbilar har alltså, enligt bl a Kågesson, färre sådana partiklar än filterlösa bensinbilar.

    Av någon anledning skåpas alltid i välexponerade rubriker dieselbilar ut som smutsiga när nya undersökningar om partiklar gjorts. Vilken relevans har de undersökningarna egentligen för nya dieslar om dess utsläpp av nanopartiklar inte överstiger bensinbilens? I senaste undersökningen i Sverige, där Naturvårdsverket var involverade, sades att äldre dieselbilar använts eftersom de rullar på våra vägar. Men det är orättvist för nya dieslar, som är renare än bensinbilen. Jag ser även att Naturvårdsverket i senare rapporter och på webbsidor skåpat ut dieselbilar även pga svavel- och kväveutsläpp, där de påstår att dessa leder till skogsdöd. Skogsdöden är en gammal myt och både svavel- och kväveföreningar tas i hög grad bort av katalysatorer, men att dieseln ändå ger cirka dubbelt så häga NOx-utsläpp än nya bensinbilar behöver inte vara ett stort problem. Även flex-fuel med högre insprutningstryck ger högre NOx-utsläpp. Dieslar ger som sagt även mindre utsläpp av bland annat farliga kolväten.

    ReplyDelete
  3. Förresten:

    Uppgiften om hur mycket brasiliansk regnskog som skövlats tills nyligen (cirka 0,7 procent) är bl a från Lomborgs bok A Skeptical Environmentalist, och de källor han har där. Den senaste siffran bygger på uppgift om regnskogsskövling här i Miljörapporten. En uppgift jag sett även på andra håll.

    Uppgifter om ökningen av mark till etanol från 1 procent förra sommaren till 2 procent denna vår (således minst 2 procent nu) finns lite varstans på nätet. Googling på denna söksträng: ACRES "BRASILIAN ETHANOL", samt de årtal man söker uppgift för gav relevanta uppgifter från trovärdiga källor.

    Tog fram det igår utan att spara, men det är mycket lätt att göra på några minuter.

    ReplyDelete
  4. Din Times-artikel handlar om sojabönor och biodiesel, inte etanol. Instämmer helt i att vi ska vara försiktiga med biodiesel. Även JRC och Re:fuel kom fram till att det är svårt med storskalig användning av biodiesel - det kräver troligen palmolja eller sojaolja - och då ligger regnskogen risigt till.

    Sockerrör i Brasilien odlas på övergiven betesmark. Den tränger inte undan någon matodling över huvud taget. Sockerrör odlas på 6 miljoner ha, varav knappt hälften blir etanol. Eftersom Brasilien har 264 miljoner ha jordbruksmark så blir det 1,1 % etanol. Men jag talade om globala siffror - då är andelen biobränsle mycket liten. I synnerhet när man vet att det finns 1,9 Gha obrukad jordbruksmark. Världens totala åker- och betesmark är 1,4 Gha (FAOStat)

    Vad gäller energianvändningen vid sockerfabrikerna är du helt ute o cyklar. Möjligen med något gammalt undantag är samtliga Brasiliens sockerfabriker självförsörjande på energi. Flertalet säljer dessutom överskottsenergin som el. Prata med UNICA. Det finns gott om övergiven mark att dessutom odla energigrödor i Brasilien – den som vill o har lust kan göra det. Det är inte frågan om antingen eller.

    90 % energieffektivitet kan du förvisso få från kraftvärme – men det kräver att du har nån som kan ta vara på värmen. Just i Brasilien är det ganska låg efterfrågan på värme…

    Och visst – elmotorn är betydligt mer effektiv än förbränningsmotorn från tank till hjul uppemot 80 % enligt Alaküla. Några få aber dock: det finns inga elbilar med tillräcklig prestanda ännu. Kanske bortåt 2015 -2020 om man får tro Toyota. Ingen tillverkare tror på godstransporter på el – möjligen en viss hybridisering. Så var det det där med att tillverka elen – 30-35 % effektivitet – tar bort en hel del av energibesparingen…

    IAE = OECDs energiorgan. Gå in på deras hemsida.

    Re:fuel är Kommissionens flaggskepp vad gäller att ta fram en strategi för att introducera biobränslen. De har bl.a. gått igenom produktionspotentialen i hela EU på NUTS2-nivå och kommit fram till att 30 % av dagens oljebehov (el, värme och transporter) kan ersättas med inhemsk produktion av biobränsle utan att konkurrera med matproduktion eller biologisk mångfald. De har presenterat sina resultat på ett flertal konferenser o seminarier. Googla så hittar du.

    Här kommer en liten litteraturlista med såväl positiva som kritiska rapporter om biobränslen. Skumma dessa rapporter så får du en lite fullödigare bild än att bara hålla fram enstaka artiklar.

    Berg, C. World Fuel Ethanol Analysis and Outlook; 2004 (http://www.distill.com/World-Fuel-Ethanol-A&O-2004.html)

    Bergsma B, Kampman H, Croezen, Sevenster M (2007) Biofuels and their global influence on land availability for agriculture and nature: a first evaluation and a proposal for further fact finding. Delft, Netherlands, CE Delft. 07.8328.03:1-84.
    Brown L (2007) Biofuels for Transport: Global Potential and Implications for Stainable Agriculture and Energy in the 21st Century, World Watch Institute, ISBN 978-1-84407-422-8 (www.worldwatch.org/ )

    CHEMINFO (2008) Sensitivity Analysis of Bioethanol LCA Models to Determine Assumptions with the Greatest Influence on Outputs, CHEMINFO and others, Ontario, Canada

    Crutzen P J, Mosier A R, Smith K A, Winiwarter W., (2007) NO2 Release from Agro-fuels Production Negates Global Warming Reduction by Replacing Fossil Fuels, Atmos. Chem. Phys. Discs., 7 pp 11191-11205

    Doornbosch R, Steenblik R., (2007) Biofuels: Is the cure worst than the disease? Round Table on Sustainable Development, OECD General Secretariat (Draft report SG/SD/TR (2007)3, Paris

    Dufey A (2006) Biofuels Production, Trade and Stainable Development: Emerging Issues, Intern. Inst. for Environment and Development (IIED), London, ISBN: 978-1-84369-643-8
    EC (2007) Biofuels Progress Report, Review of Economic and Environmental Data for the Biofuels Progress Report, [COM(2006) 845 Final] [SEC(2007) 12]
    FAO (2007) Sustainable Bioenergy: A Framework for Decision Makers, UN-FAO

    Fulton, L. (2004). Recent Biofuels Assessments and Two New Scenarios, IEA Paper presented at the IEA Seminar Assessing the Biofuels Option, Paris. June.

    GAO (2000) Tax incentives for Petroleum and Ethanol Fuels: Descriptions, Legislative Histories, and Revenue Loss Estimates, GAO, [General Accounting Office of the US], Washington D.C

    Hausmann R (2007) Biofuels- Can Match Oil Production, Centre for International Development, Harvard University. See also The Financial Times on 07/11/2007

    Hazel P & Woods S. (2007) Drivers of Change on Global Agriculture, Philosophical Transactions of the Royal Society B. (2008): 363: 495-515

    Junginger M, Faaij A, Rosillo-Calle F, Woods J. (2006) A Growing Role of Bioenergy- Opportunities, Challenges and Pitfalls of the Biofuel Trade, Renewable Energy World Vol. 9 (5): 130 – 141. Reprinted in Int. Sugar Journal, Vol. 108 (1295): 618-629

    Koplow D., (2007) Biofuels: At what costs? Government Support for Ethanol and Biodiesel in the United States: 2007 Update, Global Subsidies Institute (GSI). International Inst. for Stainable Development (IISD), Geneva, October 2007 (www.iisd.org; www.globalsubsidies.org )

    Kutas G, Lindberg C, Steenblik R., Koplow D. (2007) Biofuels: At What Costs? Governments support for ethanol and biodiesel in the European Union. Global Subsidies Institute (GSI). International Inst. for Stainable Development (IISD), Geneva, October 2007 (www.iisd.org; www.globalsubsidies.org )

    Larsen B Shah A (1992) World Fossil Fuel Subsidies and Global Carbon Emissions, Office of the Vice-President, Development Economics, WPS 1002, Washington DC
    Macedo I C, Leal, MRLV, Silva, JEAR (2004) Assessment of Greenhouse Gases Emissions in the Production and Use of Fuel Ethanol in Brazil; Secretariat of the Environment – State of São Paulo

    Moreira, J. R. (2006) Global Biomass Energy Potential. Mitigation and Adaptation Strategies for Global Change DOI: 10.1007/s11027-005-9009-2:313-342.
    Mazoyer M, Roudart L (2006) A History of World Agriculture- From the Neolithic Age to Current Crisis, Earthcan, London, ISBN 1-84407-399-8
    Oxfam Intern (2007) Bio-fuelling Poverty: Why the EU Renewable-fuel Target May be Disastro for Poor People, Oxfam International, Oxford, UK.
    Rajagopal D and Ziberman D (2007) Review of Environmental, Economic and Policy Aspects of Biofuels, World Bank Policy Research Paper No. 4341
    Rao K K & Hall D O, (1999) Photosynthesis, 6th Edition, Studies in Biology, Cambridge University Press.
    Rosillo-Calle & Hall (1987) Brazilian Alcohol- Food versus Fuel, Biomass 12 (2): 97-128.
    Rosillo-Calle, F., (2006) Biomass Energy- On Overview, in: Landolf-Bornstein Handbook, Vol. 3 (C): Energy Technologies, Springer, Chapter 5 pp. 334- 373; ISBN 3-540-429662-X.

    ROYAL SOCIETY (2008) Stainable Biofuels: Prospects and Challenges, Royal Society, London, ISBN 978 0 85403 662 2

    Searchinger T, Heimlich R, Houghton R A, Dong F, Elobied A, Fabiosa J, Tokgoz S, Hayes D, Yu T-H., (2008) e of Cropland Increases GHG through Emissions from Land e Change, www.scienceexpress.org, 7 Feb/08, p.1/10.1126

    Shapouri, H, Duffield, JA, Graboski, MS (1995) Estimating the net energy balance of corn ethanol, Department of Agriculture, Agricultural Economic Report Number 721; 1995

    Shapouri, H, Duffield, JA, Wang M., (2002) The Energy Balance of Corn Ethanol: An Update, DA, Office of Energy Policy and New es, Agriculture Economic Report No. 813

    Sheehan J, Camobreco V, Duffield J, Graboski M, Shapouri H., (1998) An Overview of Biodiesel and Petroleum Diesel Life Cycles, NREL, Golden, CO, Reporrt NREL/TP-500-24772
    Smith F B, (2007) Corn-based Ethanol: A Case Study in the Law of Unintended Consequences, Competitive Enterprises Institute, Issue Analysis 6 (June). (www.cei.org/pdf5976.pdf)

    UNCTAD (2006).The Emerging Biofuels Market: Regulatory, and Development Implications, New York/Geneva.
    Walter A, Rosillo-Calle, F, Dolzan P, Piacente E, Borges da Cunha K., (2008). Perspectives on fuel ethanol consumption and trade, Biomass and Bioenergy (in press)

    Wang, M, Wu, M, Huo, H (2007) Life-cycle energy and greenhouse gas emission impacts of different corn ethanol plant types. Environmental Research Letters 2007; 2, 13

    WORLD BANK (2008) Rising Food Prices: Policy Options and World Bank Response, Background Note for the Development Committee, Washington, DC,
    Woods, J. (2007) Sustainable Biofuel Systems: opportunities and threats. Royal Society: International Biofuel Opportunities Workshop. London, 23rd to 24th April, 2007
    WI (World Watch Institute) (2007) Biofuels for Transport- Global potential and implications for stainable energy and agriculture, Earthscan, London, ISBN-13: 978-1-84407
    Wu, M, Wang, M, Huo, H. (2006) Fuel-Cycle Assessment of Selected Bioethanol Production Pathways in the United States. Argonne National Laboratory, Report ANL/ESD/06-7, Chicago

    Zah R, Boni H, Gauch M, Hischier R, Lehmann M, Wager P., (2007) Life Cycle Assessment of Energy Products- Environmental Impacts Assessment of Biofuels, EMPA Technology and Society Lab (www.empa.ch/tsl)

    ReplyDelete

Anonyma, hitta på och ange signatur. Annars gäller att någorlunda hålla sig till ämnet och visa vanlig hyfs.

Note: Only a member of this blog may post a comment.


 
´´´´´