Ser på Marketplace att Amerikas största etanolproducent fått avslag på en begäran att konkursskydd utreds för etanolindustrin. (Hat Tip: Lubos Motl)
Etanol har jämte subventioner behövt ett oljepris på minst 100 dollar fatet (24/7 Wall St.). Ju fler nyheter i denna riktning desto bättre, då mindre bioenergi minskar trycket på jordens växtlighet, bl a regnskog, och naturligtvis även minskar risken för uppressade matpriser. Världsbanken beräknade att bioenergi ökat priset på världens livsmedel med 75 procent (Guardian).
Vore knappast heller fel om svenska etanolbolag, såsom Sekab, kraschar. Det finns inga som helst skäl -- vare sig miljömässiga eller andra (argument bl a här) -- att regeringen fortsätter att hålla etanolindustrin under armarna. Etanol är förresten även ineffektivt bland biobränslena. Risken finns dock att näringsminister Maud Olofsson -- som märkligt nog har Sekabs VD Per Carstedt som rådgivare i miljöfrågor (se här och här) -- får regeringen att agera oklokt.
--
Det kan förresten nämnas att Volvo förlorat marknadsandelar på viktiga marknader medan man bara ökat i Östeuropa (en tillväxtmarknad) och i Brasilien där etanolfordon efterfrågas (E24). Regeringens etanolpolitik kan alltså ha bidragit till Volvos problem, då prioritering inneburit att de kommit på efterkälken med efterfrågad låg förbrukning och elhybrider.
--
Nämnas kan även att i USA högt majspris, i hög grad orsakad av etanolboomen, bidrog till branschens problem (dispatch.com). Den lade alltså krokben för sig själv, där marknadens prisfunktion nu hindrar fortsatt förstörande av biotop. Bara en bråkdel etanoldrivna fordon kräver faktiskt att all växtlighet tas i anspråk (Guardian). Något få verkar känna till.
Fortsatt politisk styrning via subventioner förstör alltså biotopen, vilket bör påminna oss om vad bristen på marknad ledde till i öststaterna.
------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Tillbakalänkning: DN, SvD, Sydsvenskan
Andra bloggar om: samhälle, miljö, USA, klimat, klimatet, klimatpolitik, etanol, biobränsle, livsmedel, Per Carstedt, Sekab, Volvo, Maud Olofsson
Svensk el i september 2024
1 month ago
Climategate -- The Crutape Letters, by Steven Mosher and Thomas W. Fuller
The Deniers
Ja, det vore fint om den gröna myten kunde avslöjas. Maud O har sagt att biobränslen är bra eftersom industrin är intresserad. Delar av industrin sätter beröm från politiker före ett klokt handlande. Fordonsindustrins satsning på biodrivna motorer var från början dömd att misslyckas.
ReplyDeleteSom glad bioetanolförare är jag ledsen över att se alla vanföreställningar om att svensk bioetanol och förhoppningsvis generation 2 av denna gjord på spill från massaindustrin och skogsbruket ska vara så förfasande för "miljövänner" Jag gör något varje dag när jag kör i tjänsten för att minska co2 utsläppen och är stolt över det. Med det nu ökade etanolpriset kommer jag att försöka ett tag till men sedan välja bensin, självklart för att kunna fortsätta jobba.
ReplyDeleteSå vem tjänar på att etanolen görs svårtillgänglig, inte är det miljön, och inte är det de fungerande, kvalitetcertifierade brasilianska sockerrörsodlingarna...
När ska sanna fakta komma idagen istället för detta "snack"?
Med vänliga hälsningar,
Stefan L
Stefan L. Vad har du för fakta du vill ska komma fram?
ReplyDeleteDu är välkommen att skriva om den här i kommentarerna när du vill.
Att Brasiliens regnskog skövlas snabbare nu än någonsin är ett faktum [i], liksom att de flesta analytiker gör såna som du ledsna när de "snackar" om att nyodling av bioenergi driver annan odling till regnskogen.
Om du inte vill skriva om dina fakta kan jag kanske göra något för att den ska komma fram? Vill du att jag ska ta upp Sekabs eller andras dokument om "kvalitetscertifiering"? Jag vill nog påstå att de inte kan garantera att annat jordbruk söker mark i regnskog, och vad branschen själv garanterar finns det alltid anledning att läsa kritiskt. Jag har sett fel i sådana "garantier".
Du får gärna skicka mig sådana Jag har inte tid och lust att leta upp deras skönmålningar för att punkt för punkt bemöta det (om någon sätter in pengar på Paypal för att jag ska göra det kan jag göra det) och anser inte heller att jag, med tanke på vad jag här visar, behöver ägna dagar åt att falsifiera alla organisationers skönmålningar. Jag gör detta på fritid utan ersättning.
Allt jag ber om är egentligen att du själv ger fakta som motbevisar mig, som du nu påstår att du har. Det verkar väl rimligt?
Glöm inte att med fakta motbevisa Nature-rapporten som visar att etanolen tar 40 % av Europas odlingslandskap i anspråk för att ge 10 % inblandning i Europas fordonsbränsle (att Brasilien har andra siffror beror bl a på en bråkdel av vår bilparks storlek).
Är uppgifterna från Världsbanken om prisökning på livsmedel, som ligger nära de från FN och andra organisationer inte fakta, och vad är då fakta som möter det?
Du är alltså varmt välkommen att ge fakta här!
När du talar om att göra etanolen svårtillgänglig, glöm då inte att den redan har subventioner i fråga om befrielse från miljöskatter och tullar, men att den nu ändå har svårt att konkurrera. Skulle den konkurrera på samma villkor som bensin och diesel -- som alltså en hel del utredningar och experter anser är bättre ur CO2-synpunkt än etanol -- skulle den i dag kosta långt mer än bensin.
Så jag förstår inte vad du menar med att någon göra etanolen svårtillgänglig. Är det att politikerna inte direkt går in med ännu mer bidrag så fort priset höjs som du menar är att göra etanolen svårtillgänglig? Det anser jag i så fall är en konstig definition på att göra något svårtillgängligt. Eller menar du att frånvaron av ett auktoritärt prissystem där politikerna bestämmer priset är att göra etanolen svårtillgänglig? Sovjet visade oss att det blir brist på varor som reglerades så. Och framför allt räcker inte marken till mycket etanol. Vi i Sverige är f ö per capita (och eventuellt även i absoluta tal(?)) största importör av brasiliansk etanol.
När du väl börjar tanka bensin, som du skriver att du ska göra, varför gör du då det? Tar du då hänsyn till marknaden istället för att själv på egen hand göra "de uppoffringar" politiker brukar göra med andras pengar? Du borde inse att en del av de pengar politiker “offrar” -- när de reglerar marknader i strid mot prisfunktion i tillgång och efterfrågan -- även drabbar dig, men i detta fall framförallt miljö och fattiga människors tillgång på mat.
---------------------------
[i] Miljörapporten 25 januari 2008:
"Under de sista fem månaderna förra året avverkades drygt 3200 kvadratkilometer regnskog, enligt brasilianska miljödepartementet. Men när mer detaljerade satellitbilder har analyserats tror experterna kan siffran komma att stiga till mer än det dubbla, närmare 7000 kvadratkilometer. -Vi har aldrig någonsin tidigare upptäckt en sådan ökning i skogsskövling, säger Gilberto Camara på satellitövervakningsinstitutet INPE till BBC."
Historiska data på Brasiliens skogsskövling senaste decennierna, när den varit av tills då högst omfattning, visar också på en dramatisk ökning -- gott och väl fördubbling -- som ytmässigt motsvarar just ianspråktagande av land för biobränsle.
Jag säger inte att detta är vår planets undergång (jag anser som bekant att inte heller att CO2 är ett problem enligt forskningen), men skogsskövlingen ger enligt alla klimatdebattörer enorma CO2-emissioner för upp till 100-tals år samt är det emot min miljösyn, som är att man ska vara försiktig och inte i onödan frångå en konserveringsprincip. (Hälften av all regnskog ska visst redan vara skövlad av människan.)
Om en stor del av människans energi ska vara biobränsle måste vi helt klart minska vår energikonsumtion med minst 95 procent. Det följer av exvis Nature-rapporten och vår energimix i allmänhet.
-
(I Miljörapporten kan man även, liksom i andra medier, läsa att jordlösa fattiga menar att deras jordar föröds av rika världen, dvs av följderna av etanolsubvention. Även om att Brasiliens miljöminister avgick i protest mot etanolpolitiken.)
Stefan. Om du ska beräkna vad det du nämner, nämligen etanol från spill i massaindustrin, ger i volymer kommer du att bli besviken. Man behöver ta i anspråk hela skogstillväxten i Sverige för att kunna driva Sveriges bilar. Detta har påpekats av Holmens VD Björn Andrén och faktiskt inte förnekats av Sekabs VD Per Carstedt.
ReplyDeleteMed bara spillet från nämnda industrier kommer man endast upp i en och annan procent av den energivolym som går åt i vårt trafikarbete.
Om vi tar hela massaproduktionen i anspråk kan man undra varför det skulle vara bättre än att göra hus, möbler och annat av skogen, där man istället binder CO2?
Ett annat problem är att skogsmark redan sägs biologisk ta skada av uttag av massa, och det blir inte bättre om man, som man börjat göra, tar stubbar och annat från skogsmarken. Den massan avger förresten CO2 när den eldas direkt eller som (ineffektivare) biobränsle men inte om den lämnas kvar i skogen.
-
Vidare har inte de flesta andra länder skog i den omfattning som vi har, där du kanske inte så genomtänkt hade tänkt dig att de ska ha någon procent av sitt fordonsbränsle som 2:a generationens etanol av spill från ickeexisterande massaproduktion? Jag vet inte hur du tänker? Vi har som sagt inget kvar att exportera. Inga svenska IKEA-möbler (skogen är använd till etanol) och ingen etanol (den gick åt för vårt eget fordonsbränsle).
Om vi vidare ska tvinga Volvo och Saab att ta fram bra etanolbilar kommer det problem som jag nämner i artikeln att finnas kvar för Volvo, nämligen att man tappar konkurrenskraft i världen på grund av att man har fel produkttyp. (Jag anser politiskt styrd industriproduktion vara i allmänhet förkastligt.)
Ett "semi-argument", som jag även nämnde i denna bloggpost, är att andra biobränslen (som konkurrerar med etanol) är effektivare, d v s ger mer energi per input. Om vi skulle göra biobränsle av det du kallar spill skulle vi alltså få ut långt mer t ex metanol än etanol. Kanske dubbelt så mycket energi och lång körsträcka.
Vidare är 2:a generationens etanol inte framtagen än och planerade delsteg i processen har väl misslyckats, så att tala om den energikällan -- vilken alltså har stora nackdelar och/eller är så begränsad att den ändå knappt har marginell inverkan på energi i transportsektorn -- är även lite som att tala om kall fusion. Men det stora problemet är att energikällan är så begränsad och ineffektiv att den knappt löser något. Att den fått flexifuelbilar att beskrivas som framtiden är också tveksamt. De har inte bevisats energieffektiva och reningen är ett gigantiskt problem i de motorerna! All effektiv rening beror hittills på en inom bestämda ramar kontrollerad miljö med förutsägbart beteende. Flexifuel förefaller innebära en närmast olöslig komplexitet. De “behövs” kanske om man satsar på ett litet biodrivmedel som ibland sinar -- där det rusar upp i pris --, eller möjligen om man rör sig mellan länder med olika bränslen och bränslekvaliteter. Ska alltså ses som en marginell sak som definitivt inte räddar någon miljö på något sätt (se stycke nedan).
Är det rätt använda pengar för syftet att enstaka procent av fordonsbränslet är biobränsle? Varför kan inte biobränslet användas i annat än bilmotorer, där det utnyttjas effektivare och med mindre utsläpp? Etanolbilars cancerogena utsläpp är i dag ett mycket stort problem och de är ineffektiva jämfört med t ex dieselmotorer. Att elda massan i kraftvärmeverk ger säkerligen långt mycket bättre verkningsgrad.
Jag begriper inte att vissa anser att några procent av fordonsbränsle måste vara etanol eller annat biobränsle, där all biomassa tas i anspråk för det. Tanken förefaller mig religiös. “Etanol” verkar vara ett mantra.
-
De begränsningar jag nämnt i denna post och i mina svar här stöds f ö -- jämte att de publicerats i våra främsta vetenskapliga tidskrifter där jag nämnde en av några rapporter -- av våra främsta energiforskare, t ex i rapporten av Jonas Åkerman från KTH och Max Max Åhman från LTH, i vilken de påpekar att odlad etanol räcker till max 5-10 procent av världens fordonsbränsle. Se Ny Teknik -artikel.
-
Jag antar att du låtit dig luras av all propaganda som etanolindustrin friktionsfritt kunnat föra ut som sanning i medierna, och som länge även medierna förde ut som ej ifrågasatt sanning.
Hej och tack för kalla fakta, äntligen! Varför är det sånt gullande runt etanol? Jo för media aldrig tar upp dess nackdelar! Läs mitt etanol-inlägg på ecochic.blogg.se om de brasilianska etanol-arbetarnas hemska arbetsvillkor!
ReplyDeleteEfter ditt utmärkta inlägg, Magnus, finns det inte mycket att tillägga. Möjligen kan jag trycka något på att andra generationens bioetanol är en helt orealistisk dröm. Precis som du skriver kan skogen inte leverera mer än marginellt med insatsvaror till en etanolprocess. Etanolprocessen börjar med att träflis försockras under våldsamma betingelser. Målet är att druvsocker och andra lättjästa sockerarter skall bildas genom hydrolys av cellulosan. Tyvärr bildas också furaner vilka är giftiga för jästen. För att jästen att överleva måste man arbeta med utspädda vattenlösningar vilket gör destillationen kostsam. Vid sidan av de jäsbara sockerarterna får man även ligning vilket "beckar" ihop reaktorerna. Vedhydrolysen leder också till att ojäsbara pentoser bildas ur hemicellulosan.
ReplyDeleteSummerat ger mycket ved, som skall transporteras till etanolfabriken, väldigt lite etanol.
Låt oss hoppas att det vansinniga med biobränslen från prima varor blir allmänt uppenbarat och att andra gröna stolleprojekt får det öde de förtjänar.