Hotar koldioxidkompensation urskogarna?

Några översatta stycken ur Lawrence Solomons bok The Deniers:

...Kyoto är ingen försäkrande politik. Det är motsatt det ensamt största hotet idag mot miljön globalt, eftersom det gör kol till betalningsmedel. Kol är det ämne som allt levande är uppbyggt av. Med kol som en slags valuta -- vilket är vad alla koldioxidskatter samt utsläppsrätter och liknande system innebär -- har alla ekosystem plötsligt fått ett kommersiellt värde som gör dem till föremål för manipulation i vinstsyfte.

Detta är inte någon abstrakt teoretisk oro. Vi ser redan ett miljömässigt förstörelse från den nya ekonomi som Kyoto skapat. Jag känner till denna förstörelse mestadels från mina kollegor i Probe International, som de konfronteras med dagligen. Nyheter om den kommer ofta direkt från grupper i tredje världen.

Den första stora skadan av Kyoto är hotet mot världens skogar, särskilt de skogar som är gamla och som inte absorberar koldioxid från atmosfären. Dessa har blivit den korrupta tredje värdens regimers favorit. Genom att ta skogarna i besittning, hugga ner dem och konvertera dem till koldioxidabsorberande växtodling kan regeringarna casha in på utsläppsrätter.

Så här beskrevs detta i deklarationen av the Forest Peoples Program, en sammanslutning av ursprungsfolk i Indiens nordöstra region Guwahati, år 2003: “Debatten om klimatförändring har förvandlat skogar till en koldioxid-vara, som tillhandahåller utsläppsrätter till en lukrativ utsläppsrättsmarknad som låter industrialiserade länder fortsätta att släppa ut växthusgaser." [1]

Deras deklaration, som utformades för en protestera mot ett kommande Kyoto-möte i Milan, ifrågasatte den teknokratiska tankegång som värderade deras samhällen efter deras potential att ta upp koldioxid. "The Kyoto Protocol’s focus on carbon sequestration means that more credits can be gained the faster a tree can grow, which in turn leads to an incentive for large-scale tree plantations and ignores the role of forests, particularly old growth forests." [2]

Vill du ha ett annat exempel? Se på Plantar carbon sequestration project i Minas Geris i Brasilien. Det motarbetas av över 50 brasilianska NGO:s, medborgarrörelser, kyrkor och fackföreningar, likväl som World Rainforest Movement. Plantar-projektet -- finansierat av OECD-regeringar och lett av Världsbankens Carbon Finance Unit -- konverterar 23100 hektar naturskog till eukalyptusträdplanteringar för produktion av skog till träkol som ska ersätta kolet vid tackjärnsproduktion. Tänk på Plantar-projektet nästa gång du ser en annons som föreslår dig att köpa koldioxidkompensering. Projekt som dessa finns i den andra ändan av de utsläppsrättssystem som har blivit så populära bland västerlänningar. Varje gång vi köper koldioxidkompensation för att lindra vårt samvete över att flyga jetplan, hjälper vi till att fördriva någon, någonstans, genom att höja utsläppsrättsvärdet på deras mark.

---

[1] “Carbon sinks and Trade, Dams, Rivers Linking and Extractive Industries: New Terms & Mechanisms for further Expropriation & Livelihoods Threats to Peoples in India's North Eastern Region”, Forest Peoples Program Declaration, november 2003. [Länk]
[2] Ibid.

Det kan nämnas att Lawrence Solomon är miljöaktivist och kärnkraftsmotståndare samt förordar minskad energikonsumtion med 25 procent, vilket han menar lättast sker på en oreglerad marknad och att minskning försvåras av dagens reglerade energisektor. Jag är själv inte negativ till kärnkraft (anser att Solomon överskattar risk) men tror att fossilenergiförbrukningen i utvecklade länder med fri marknadsekonomi kan minska en hel del.

------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Tillbakalänkning: MiljöAktuellt; SDS; SMP; TA; HD; SvD; DN
Andra bloggar om: samhälle, politik, utsläppsrätter, Kyoto, miljö, klimat, klimatet, klimatpolitik, klimatfrågan, koldioxid, alternativ energi, biobränsle, Brasilien, Indien, skogar