Oceanograf Torsten Linders har i dagens GP artikeln FN:s klimatpanel behöver konkurrens, där han uppmärksammar Climategate och sammanfattar vad han anser att denna skandal betyder respektive inte betyder.
Förutom att artikeln rent allmänt är välartikulerad anser jag att det kanske mest intressanta är att han fokuserar på uppfattningen om att konsensus råder i denna fråga, där han nämner den dominerande syn på frågan som de med oegentligheter nu avslöjade forskarna spritt och att "både den dominerande synen och bilden av konsensus i klimatfrågan måste skärskådas".
Bakom orsakerna till det fusk som uppdagats finner Linders "det politiskt ställda kravet på konsensus från forskningsvärlden" som lett till "att alla resultat mals igenom en och samma kvarn för att komma ut som ett enda budskap, som alla kan förhålla sig till" samt "att osäkerheter sopas under mattan".
Finns konsensus?
Detta med konsensus ser jag som det kanske största problemet i debatten. Det är onekligen ett centralt argument och brukar inte sällan användas som motargument vid minsta ifrågasättande eller nyansering av påståenden om extrema katastrofer.
När Affärsvärldens rätt progressiva chefredaktör Pontus Schultz i januari i Agenda debatterade klimatfrågan med Elisabeth Höglund hänvisade han till en undersökning som han menade visar att 97 procent av klimatforskarna stöder samma linje, att klimathotet är stort och reellt. Den undersökning han torde ha avsett är en av Peter Doran och Maggie Zimmerman, Examining the Scientific Consensus on Climate Change (EOS 2007; pdf), i vilken dessa två frågor ställs:
1. When compared with pre-1800s levels, do you think that mean global temperatures have generally risen, fallen, or remained relatively constant?
2. Do you think human activity is a significant contributing factor in changing mean global temperatures?
Första frågan rör i princip vad man anser om temperaturen sedan lilla istiden, där 96% ansåg att den har stigit. Den andra frågan, som 97% svarade "ja" på, rör inte graden av människans påverkan på jordens temperatur, utan om människan alls har förmåga att påverka den. Få förnekar att människans utsläpp av stoft kan påverka kontinenters temperatur, och att växthusgaser har liten påverkan anser de flesta "skeptiker".
Om man, likt Pontus Schultz och media i stort, hävdar att de svar som 96% respektive 97% av klimatforskarna gav i denna undersökning innebär att de har IPCC:s syn på klimatfrågan drar man alltså fel slutsats. Detta kan svårligen ses som något annat än ett propagandanummer.
I en annan undersökning ställdes tydliga och adekvata frågor till hundratals klimatforskare i världen, nämligen i The Perspectives of Climate Scientists on Global Climate Change (GKSS 2007; pdf) av klimatforskaren Hans von Storch och biologen Dennis Bray. Av undersökningen framgår t ex i fråga 30 att nära hälften av klimatforskarna inte svarar jakande på påståendet att människan till största delen orsakar klimatförändring. Vidare visar bl a fråga 17 att endast cirka var tredje klimatforskare anser att klimatmodeller kan förutsäga framtida klimat.
NIPCC
I Linders artikel förstår jag men kan ändå inte köpa påpekandet att IPCC är "utan konkurrens när det gäller auktoritet på området" samt att vi måste fatta politiska beslut trots att vi är osäkra. Dels vill jag påstå att NIPCC (Nongovernmental International Panel on Climate Change) håller yppersta klass och inte minst saknar IPCC:s dogmatiska antaganden och -- oavsett att duktiga forskare bidrar till IPCC:s arbete -- exkluderande av forskning som tydligt syftar till att driva tesen om koldioxid som ett problem. Vidare bör en på empiri grundad falsifiering av förstärkt växthuseffekt hindra beslut.
Linders välkomnar dock alternativ forskning och hans artikel är annars riktigt bra!
-
Om konsensus på Stockholmsinitiativet.
Bloggar om detta: Erixon, The Climate Scam, Med örat mot rälsen
Klimat i media: vl, MA, KB, Riks24, HD, DN, GP, Dagbladet
Andra bloggar om: politik, vetenskap, klimatvetenskap, klimat, climategate, mediekritik, konsensus, debatt, klimatdebatt, Köpenhamn
Climategate -- The Crutape Letters, by Steven Mosher and Thomas W. Fuller
The Deniers
Pontus Schultz är en posör som försöker profilera sig genom att sjunga med i det han tror är änglakören.
ReplyDeleteEftersom AGW-hypotesen inte har något naturvetenskaplig förklaringsmodell kokar det hela i stället ihop till att med statistisk regression försöka förklara sambandet CO2 och medeltemperatur under historisk tid. I detta gebit finns det inte 1000-tals forskare som sådana som Schultz påstår utan ett relativt fåtal. Bland dessa står de forskargrupper som ingår i IPCC-kartellen och som konsekvent värgrar lämnat ut sina selektivt valda data och program. Här finns också ett flertal andra som visat på temperaturdata som visar bl.a. på en varm medeltid och den lilla istiden då Kalle X med sin armé gick över isarna från Jylland till Själland och man kunde åka släde från Polen till Sverige. Inom denna forskningsnisch är snarast AGW-grupperna i minoritet. Sedan har vi det stora koppel som väljer att ta AGW hypotesen som ett axiom och söker skapas scenarios över vad som kan hända på olika fronter. Här finns nog en klar övervikt på AGW-lärjungar eftersom det hittills varit varmare och skönare innanför än utanför the climate gate.