Det är mycket snack om kostnaden för USA:s bailout och krispaket, men...
"You haven’t seen anything yet. How about a slightly larger bailout each year until the year 2050?"...kommenterar bloggen Skeptics Global Warming en artikel i Science Blog, och fortsätter:
"It’s expected that the total cost to fight global warming, including significant cuts in carbon dioxide output, could run into the trillions of dollars - $45 trillion to be exact - from now until the year 2050. That’s, on average, 1.1% of annual global GDP over the period."
Har tidigare påpekat denna kostnad (här med referens till IEA). Apropå detta svindlande belopp för att bekämpa koldioxid (kontinuerligt motsvarande 5 ggr kostnaden för Irakkriget) kan det väl inte vara fel med reflektion över forskningsläge för att få perspektiv på risk...
Tveksamheter rörande koldioxid
NOAA menar att haven nu tagit upp hälften av hittills emiterad fossil koldioxid. Inget minskat upptag i haven har kunnat skönjas (Accuweather om CSIRO-rapport) och forskare hävdar att ökad växtlighet tar hand om en del av övrig extra koldioxid (se t ex här). Utöver oklarhet om hur mycket mer än hälften av koldioxiden som tas upp naturligt undviks diskussion kring i vilken grad koldioxid bidrog till sena 1900-talets värme (där nästan hälften av klimatforskarna enligt von Storchs och Brays studie anser att inte människan står för merparten) eller i vilken grad koldioxidhalten styrs av temperaturen (data från NOAA och Hadley Center visar att temperatur styr CO2-ökning).
I november förra året nämndes vidare rön om svart kol, där resultaten har betydelse för klimatmodellerna. Accuweathers Global Warming-blogg om forskningsresultatet:
A Cornell University study of black carbon, which is the residue of burned organic matter, has found that there was far more black carbon in Australian soils than previously thought. Soils are the world's largest source of CO2 (10 times more each year than from all human CO2 emissions combined). What does all of this mean?
From the Cornell Chronicle story......As a result of global warming, soils are expected to release more carbon dioxide, the major greenhouse gas, into the atmosphere, which, in turn, creates more warming. Climate models try to incorporate these increases of carbon dioxide from soils as the planet warms, but results vary greatly when realistic estimates of black carbon in soils are included in the predictions, the study found.
By entering the Australian black carbon data into the models the researchers found that the predicted CO2 emissions from soil was reduced 20% over a period of 100 years compared to previous model simulations, which in their opinion failed to account for the long shelf life of black carbon.
To sum it up, it appears that black carbon's stability in soil has been underestimated and that the results of these findings indicate that global warming predictions from computer simulations has been overestimated.
Man visade alltså att den ökning av CO2-emission från svart kol som man räknat med vid temperaturökning blir 20 procent lägre än man trott. Av vilken storleksordning är denna skillnad? Enligt uppgifter i en ABC-artikel motsvarar minskningen för Australiens del årligen 135 miljoner ton CO2. Landets antropogena utsläpp är knappt 600 miljoner ton CO2 per år (källa).
Har även nyligen sett en uppgift om öknar som hittills okända större CO2-sänken (enligt denna uppgift absorberande nästan 1/5 av världens totala utsläpp). Vidare är en idé att smältande is vid Antarktis (som iofs har nettoökning av is (sic)) leder till att gödande partiklar frigörs vilka stimulerar algtillväxt som absorberar CO2 (Daily Mail). Absorbtionseffekt från dessa alger lär dock högst motsvara några procent av de fossila utsläppen -- eller?
Men framför allt är IPCC:s hypotes om koldioxid som dominerande klimatpåverkande faktor en vild sådan, som bl a utesluter havens visade dominerande betydelse (om den här) och där inte havsströmmars periodiska mönster används i modellerna, vilket klimatforskare har kritiserat. IPCC:s klimatmodeller antar vidare kraftig positiv temperaturförstärkning, vilken saknas vid beräkningar på vulkaner och moln. Exempel här och här. Se även recons poster här och här, om forskares studier av klimatkänslighet (kopplat till förstärkning), samt här om moln.
Annat tveksamt
En annan invändning mot denna hypotes och det som politiken som beräknas kosta 45000 miljarder dollar bygger på, nämligen IPCC:s klimatmodeller, är att endast cirka 1/3 av klimatforskarna anser att klimatmodeller kan förutspå framtiden. (Bray och von Storch, 2004.)
Om det de erkända forskarna Petr Chylek, Stephen Swartz, Richard Lindzen, Roy Spencer, Sherwood Idso och Ferenc Miskolczi anger som klimatkänslighet stämmer, vilka motsvarar en temperaturökning mellan 0.2 och 1.5 grader C vid fördubblad koldioxidhalt, kan det inte vara vettigt att satsa 45000 miljarder dollar -- årligen mer än en procent av västs BNP (ger över 50 år ~40 procent lägre BNP) -- på det som inte ger någon utdelning.
Vi har nu i EU negativ tillväxt, nämligen minus 2 procent av BNP (Stenmarck), men en del anser väl att pengar inte spelar någon roll. Problemet är dock att inga som helst begränsningar läggs på Indien och Kina, och de tar därmed -- även som ett resultat av hur utsläppsrätterna är konstruerade -- över vår industriproduktion. Några resulterande utsläppsminskningar leder därmed våra uppoffringar knappast till, utom möjligen att vi genom att själva bli fattigare bidrar till att minska konsumtionen i världen. Men om vi blir rikare innebär det inte per automatik att utsläppen ökar. Våra industrier hör exempelvis till världens mest effektiva.
Ett annat vanligt argument är "försiktighetsprincipen", men gäller inte den även omvänt, och innebär den inte alltid att man bör fatta bästa möjliga beslut på alla fakta? Argumentet för radikal klimatpolitik är ofta att forskarna är eniga om katastrof och att därför ingen politik kan vara för radikal. Är det sant?
Om vi trots allt bestämmer oss för att inte införa stora nedskärningar som drabbar vår ekonomi svårt, kommer inte maximal ytterligare värmeökning för en tidpunkt att bli större än bråkdelar av en grad. Får vi ett par grader varmare klimat är det något som t ex professor Mike Hulme -- grundare och chef för Tyndall Centre for Climate Change och klimatforskare som tror på mänsklig klimatförändring -- anser är "safe", eller t o m positivt. Se gärna Hulmes ståndpunkter om klimatforskning och klimatpolitik här.
Lästips
Låt mig slutligen nämna boken Farväl till världsundergången, av Stefan Fölster. Det är knappast "en skeptikerbok", men vissa kritiska synpunkter tas upp, särskilt i avsnitt i bokens första del. Utgångspunkten är dock att betydande uppvärmning kommer att ske, men utifrån den premissen förs genomtänkta och realistiska resonemang. Indelningen i slamkrypare och ökenvandrare fann jag först krystat "samhällsvetenskaplig", men är iofs intressant (men jag lär nog stämplas som slamkrypare...). Några exempel på ekonomisk-politiskt systemtänkande utifrån behavioristiska antaganden kändes vidare naiva -- gränsande till hybris i social ingenjörskonst? Men intresserar dig ämnet (borde det göra) så ska du läsa boken!
Ett problem är iofs att Fölster anammar och landar i dagens klimatdiskurs, där han inte verkar förstå att frågan byggts upp i ett s a s environmentalistiskt tankeklimat där IPCC ägt denna frågan och katastrofscenarierna kan ha gagnats i en växelverkan med politiken. Men samtidigt formuleras möjligheten av en mindre allvarlig situation, vilket är modigt, och argumenten för "the Lomborg style" byggs på grundliga resonemang.
Socialdemokraten Per Åhlström har visst också skrivit en mer realistisk bok, Tänk kallt – kylig politik mot varmt klimat, som jag inte läst men han beskriver den på bokens blogg. Den verkar inriktad på energipolitik. (Danne Nordling kommenterade boksläppet här.)
-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Tillbakalänkning om klimatet: SvD; SvD; SvD om Åhlström; SvD; DN Pernilla Ström; Ny Teknik; DN Bojs om bl a CO2-halt
Andra bloggar om: samhälle, politik, ekonomi, miljö, klimatpolitik, klimat, klimatet, klimatfrågan, CO2, koldioxid, utsläppsrätter, kyoto, kyoto2
No comments:
Post a Comment
Anonyma, hitta på och ange signatur. Annars gäller att någorlunda hålla sig till ämnet och visa vanlig hyfs.
Note: Only a member of this blog may post a comment.