Avbrutet projekt
Ser att ett forskningsprojekt i Knoxville, där man med hjälp av rörsystem tillfört tonvis av extra koldioxid till sweetgum trees [ambraträd?] i omgivande natur, nu plötsligt avbrutits.
knownews.com:
Rich Norby, a physiological ecologist who headed the Oak Ridge project known as FACE, or Free-Air CO2 Enrichment, confirmed that the U.S. Department of Energy had pulled the funding on future operations and instructed researchers to wrap up activities over the next year.
Varför stoppas ett projekt där kolupptag mäts? Det kanske höll låg kvalitet eller berodde på plötsliga besparingar? Eller kan man möjligen ha fått problem att validera modeller, vilket var projektets syfte? Ett resultat av forskningen förefaller vara att ett avsevärt upptag av kol, mestadels i rotsystemet där kolet deponeras i marken:
"This is important because if forests across the Earth absorb carbon from the atmosphere a bit faster, the carbon dioxide from fossil fuel combustions won't build up quite as fast, and the greenhouse effect causing climate change will be slowed," Norby said, emphasizing that the change won't be stopped.
The increased productivity occurred mostly below ground, the scientist said. Instead of making more wood in the trunk, the trees enriched with carbon dioxide made more roots, he said. These fine roots only live for about a year and then deposit their carbon into the soil, he said.
Man nämner även att begränsad tillgång på markkväve skulle kunna innebära att denna effekt avtar, men om så sker och i så fall i vilken utsträckning får vi nu alltså inte veta.
I artikeln nämns även att, efter klagomål från i projektet involverade, man beslutat att fortsätta projektet ett år med nedhuggning och analys av träden avseende koldioxidpåverkan.
(HT: Russ Steele)
Snarlikt om koldioxid och kväve
Resultat i nämnda projekt är iofs ingen sensation. Exempelvis utförde amerikanska jordbruksdepartementet 1997 ett experiment redovisat i rapporten "Yield of wheat across a subambient carbon dioxide gradient" [1]. Resultatet var att 100 ppm koldioxid över 280 ppm i snitt gav 60 procent högre veteskördar. Mer vid fuktiga förhållanden, mindre vid torra.
Apropå kväve ökar tillskott av det skogars tillväxt och därmed kolupptag så att koldioxid-utsläpp kompenseras. Våra myndigheter har rekommenderat kvävegödsling av, vill jag minnas, 5-10 procent av skogen just för att öka kolupptaget. I denna artikel [2] nämns att 6-7 procent av våra koldioxid-utsläpp tas upp genom ökad växtlighet om endast 1 procent av skogsarealen kvävegödslas. Kvävegödsling bör alltså helt kunna kompensera våra utsläpp.
Intressant här är även en Nature-rapport [3] härom året (Kemivärlden Biotech [4]), som visade att lättupptagligt kväve från fossildrivna fordons utsläpp innebär en så effektiv gödsling av skog att våra fordons koldioxidutsläpp mer än kompenseras.
"Ett kilo kväve i gödselform binder 40 kilo kol, medan ett kilo våtdeponerat kväve från avgaser binder 400 kilo kol i skogen. [...]
...ungefär en tredjedel av [skogens kolupptag], alltså 10 miljoner ton, [beror] på kväveutsläpp från trafiken."
Av Sveriges utsläpp på 60 miljoner ton koldioxid per år står transportsektorn för drygt 20 miljoner ton (SCB). Denna koldioxid motsvarar alltså ~6 miljoner ton kol från transporter. Trafikens kväveutsläpp innebär alltså enligt Nature-rapporten att ytterligare ~4 miljoner ton kol tas upp, motsvarande ~15 miljoner ton koldioxid. Därmed bör ju för Sverige del återstå ett nettoutsläpp på ~25 miljoner ton koldioxid.
En svensk forskare bakom Nature-rapporten, Anders Linderoth, anser dock att skogens kolupptag inte ska räknas in i förhandlingar om utsläppsnedskärningar. Varför begriper jag inte, om man nu anses att koldioxiden är problemet. Hur kan lite extra bundet kol anses vara ett hot såsom påverkande växthuseffekten?
Rimligtvis borde förresten trafikens CO2-reducerande effekt successivt minska, i och med dess allt lägre kväveutsläpp.
------
[1] Mayeaux, Herman; "Yield of wheat across a subambient carbon dioxide gradient", Global Change Biology 3 (1997): 269–278 (Wiley Wiley InterScience)
[2] Miljörapporten; "Kvävegödsling gör skog till koldioxidfälla", av Lisa Ringström, 2008-01-21
[3] Magnani et al.; "The human footprint in the carbon cycle of temperate and boreal forests" Nature 447 (2007): 849-851 (Nature)
[4] Kemivärlden Biotech med Kemisk Tidskrift; "Bilavgaser bromsar växthuseffekten", av Hilda Hultén, 2007-06-19
----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Tillbakalänk av relaterat: SvD
Andra bloggar om: miljö, växthuseffekten, klimat, klimatet, klimatpolitik, CO2, koldioxid, skog
Climategate -- The Crutape Letters, by Steven Mosher and Thomas W. Fuller
The Deniers
Välskrivet som alltid! Jag är som vanligt helt förbryllad över att koldioxiden utmålas nästan som giftgas när det är en gas som är "gödsel" för växter, således till gagn för mänskligheten.
ReplyDeleteLäste du förresten artikeln om naturliga "kolgruvor" i Kina. Alltså ansamlingar av kol i marken som ligger och pyr (och släpper ut koldioxid). Undrar om forskare räknat med detta fenomen, som förmodligen också finns i andra delar av världen.