Lite kamp mot vindkraftidiotin

Einar Fjellman hade igår ett debattinlägg i Ystads Allehanda. Efter att ha nämnt forskningsprojekt om bla hur man ska få närboende mer positiva till vindkraftetablering, avslutar artikelförfattaren:

"Forskning om vilka skador människan kan åsamkas av vindkraft får givetvis inga anslag av Energimyndigheten. Resultaten skulle ju kunna äventyra utbyggnaden.

Att vindkraft alls accepteras av folk i allmänhet beror huvudsakligen på en enda sak: tron att el producerad av vindkraftverk minskar Sveriges utsläpp av växthusgaser, en tro som ibland får drag av religion.

Den dagen Energimyndigheten vågar berätta för svenska folket att utbyggnad av vindkraft inte minskar våra utsläpp av växthusgaser och att dessutom Svensk Vindenergi vill att vattenkraften i de orörda Norrlandsälvarna byggs ut för att få tillgång till mer reglerkraft, den dagen kommer all acceptans för utbyggnaden att försvinna för gott, trots allt forskande."

De symptom som drabbar de flesta närmre än några kilometer från vindkraft lär vara desamma som visat sig i forskning på effekter av lågfrekvent ljud. En videosnutt med en positiv markägare och andra:




Nedan en debattartikel jag varken fick in i Hela Gotland eller Oskarshamnstidningen. (Ska man byta ämne till att kött borde förbjudas? Flera inlägg om det togs in. Tror jag skriver och frågar tidningarna varför de refuserade...)

Vindkraftsatsning leder till färre jobb

Enligt en artikel i helagotaland.se 1:a juli ska staten satsa 15 mrd kronor på en kabel till Gotland samt 500 nya vindkraftverk på ön [1]. Det man lockar med är 330 nya jobb. Kostnaden är alltså 45 milj kronor per arbetstillfälle.

Enligt en annan artikel i samma tidning förklaras dock att bortåt hälften av dessa jobb (gissningsvis fler) är temporära [2]. Vidlyftiga löften om arbetstillfällen var något som förekom vid en vindkraftetablering i Mayersdale, Pennsylvania. Enligt dokumentärfilmen "Life Under a Windplant" utlovades hundratals jobb medan utfallet endast blev ett fåtal.

Givet att cirka 100 permanenta jobb skapas på Gotland (en person per 5 möllor) kostar varje arbetstillfälle utslaget på 20 år cirka 8 milj kronor. Det är ungefär den kostnad Spanien hade vid utbyggnad av grön energi under det senaste decenniet. En utredning ledd av Gabriel Calzada Álvarez visade dock att varje spanskt grönt jobb har lett till att mer än två andra jobb har slagits ut [3].

Till Gotlands rogivande natur får väl nu även sägas farväl. Skadas inte turismen?


Ekonomisk skada

Vindkraften finansieras med en elcertifikatsavgift på cirka 5 öre/kWh på våra elräkningar. Detta ger vindkraftsägaren (utöver andra förmåner) cirka 40 öre per producerad kWh. Intäkterna är således ett par milj kronor per år för ett normalstort vindkraftverk. En vinst på 150 000 kronor per kraftverk och år har nämnts.

Spotpris på el var samtidigt 25 öre/kWh, alltså mindre än de 40 öre som vindkraften får i extra ersättning. Därmed blir Reinfeldts idé om export av elöverskott efter en vindkraftsatsning en förlustaffär. Ett par kärnkraftsreaktorer med en produktionskostnad på upp till 33 öre/kWh (vindkraft bör kosta 70 öre eller mer) skulle ersätta hela den planerade vindkraftsutbyggnaden och därmed undvika nämnda kostnad. Enligt en kalkyl av Lennart Hjalmarsson, professor i industriell ekonomi, bör alliansens vindkraftsutbyggnad till 30 TWh motsvara en kostad för samhällsekonomin på cirka 15 mrd kronor per år [4].

Planerade 10-dubbling av vindkraften bör även cirka 10-dubbla elcertifikatspriset till cirka 50 öre/kWh, som alltså läggs på våra elräkningar.


Bidragen problemet

Ett förekommande argument för vindkraft är att t ex bioenergi kostar cirka 60 öre/kWh samt att vindkraften är lika billig. Dock visar vindkraftens bidrag att den inte bär sig och alltså måste kosta mer. Biobränsle brukar användas i kraftvärmeverk med upp till 80-90 procent verkningsgrad till en kostnad grovt jämförbar med olja, utan några betydande subventioner.

Men skulle dubbelt så effektiv och tyst vindkraft utvecklas (kanske vertikalaxlade kraftverk?) är det inte otänkbart att de får viss attraktivitet och bär sig utan nämnvärda bidrag. Men staten måste ha mod att dra tillbaka dagens bidrag.

Bidragen lär inte bara skada ekonomin. De går till markägare och kapitalstarka intressenter medan flertalet människor, och sannolikt även turism, drabbas av sämre ekonomi och/eller miljö. Detta kan nog ha potential att i våra samhällen skapa splittrande intressekonflikter där statens bidrag blir ett samhällsekonomin skadande privilegium. Får vi en ny sorts "energioligarker", eller åtminstone privilegierade? Naturvärden vet vi förstörs och frågan är om inte vissa paralleller med den gamla socialismen i öst kan dras?


Referenser:
[1] http://www.helagotland.se/nyheter/artikel.aspx?articleid=5374926
[2] http://www.helagotland.se/nyheter/artikel.aspx?ArticleId=5345455
[3] http://www.juandemariana.org/pdf/090327-employment-public-aid-renewable.pdf
[4] http://www.affarsvarlden.se/hem/nyheter/article535968.ece

--
Magnus Andersson (bloggar på klimathot-gameover.blogspot.com)

----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Twinglylänkning: YA; YA; KB; KB-dansk debattartikel; HB
Andra bloggar om: samhälle, hälsa, ohälsa, energi, klimatpolitik, energipolitik, Sverige, vindkraft, alternativ energi, natur, landsbygd, landsbygdspolitik