Hög och bra CO2-halt

"In praise of CO2 -- With less heat and less carbon dioxide, the planet could become less hospitable and less green"

Rubrik och underrubrik till artikel av Lawrence Solomon i Financial Post. Solomon tar upp den ökade växtlighet som CO2 ger såsom tillskott av ett växtämne. Nämnas kan att experiment visat sådant som att extra 100 ppm CO2 (över 280 ppm) ger i genomsnitt 60 procent högre veteskörd. Om det kan t ex läsas här (*).

Under den cirka 90000 år långa istid som snart kommer att inledas kommer CO2-halten att sjunka ned mot i genomsnitt 180 ppm. Hur mycket sämre växtlighet lär inte det innebära!

För miljontals eller 100-tals miljoner år sedan var det ofta mångdubbelt högre CO2-halt än i dag, men inte alltid varmare. En avsevärt högre eller lägre CO2-halt har såklart viss betydelse för växthuseffekten, men CO2-halt har enligt alla tillgängliga data tenderat att följa temperaturen och inte märkbart tvärtom. Några förstärkande effekter på temperatur från CO2 kan inte ses i historiska data och bör därför knappast antas i dag. I klimatmodellerna antas dock kraftiga förstärkningseffekter på måttlig temperaturhöjning av CO2. SvD har just nu en artikel om klimatmodeller, där man menar att pengar till mer kraftfulla datorer ger modellerna ökad tillförlitlighet och precision -- som om något av det ens existerar och alltså skulle kunna ökas. Bristen på kunskap om moln nämns i artikeln, men inte att betydelsen av dem på senaste tiden fått ett nytt fokus, där de anses spela en större roll än man tidigare trott. Klimatforskarna säger sig dock inte förstå varför det blir stor eller liten molnighet. Så klimatmodellerna, med sin ökade datorkraft och tillförlitlighet, trevar fortfarande -- trots att prognoser spottas ut -- i mörkret.

Jag håller med Solomon om att högre CO2-halt mest för gott med sig, vilket för övrigt även ett klimat motsvarande den medeltida värmeperioden skulle göra (det kan då ha varit högre CO2-halt; iskärnedatas stabila CO2-halt nära 280 ppm anser många kemister är otillförlitligt; se t ex här (**)). Men jag tror inte vi så kraftigt kan påverka atmosfärens CO2-halt. Solomons oro att ansträngningar att minska CO2-utsläpp kan leda till en för låg CO2-halt lär vara onödig. Marklagring av CO2 vid kolkraft är, om CO2-utsläpp är ofarliga, dålig för att den innebär en dyr och onödig risk beträffande läckage och grundvattenkontaminering.

Då solen och galaktisk kosmisk strålning tydligt visat sig styra klimatet lär det bli som det blir oavsett vad vi gör, så låt oss inte bränna resurser, tillväxt och utvecklingspotential på reduktion av ofarliga CO2-utsläpp.

Med tanke på nuvarande låga solaktivitet (nu längsta solcykeln på drygt 200 år) finns risken att vi får ett avsevärt kallare klimat kommande decennier. Kanske kyla liknande den som förekom på 1800-talet och i värsta fall värre. I så fall lär matpriser stiga och världsekonomin även tyngas av energibrist. Sent 1900-tal var en topp i solaktivitet (se t ex diagram nedan) och hade -- trots miljörörelsens ojanden -- ett utmärkt gynnsamt klimat.


(Graf: Anthony Watts. Källa: NOAA. Kurvan torde utgå från proxydata på jorden, och återspeglar i så fall molnförekomst; Uppdatering med detaljer följer... Uppdatering 30/6: Data från Judith Leans forskning bygger på våglängdsanalys på proxy för solens magnetism (Be...) samt modeller för förhållanden på jorden och solen där absolutvärden kalibrerats utifrån satellitdata, så antagandet att moln inkluderar proxy var inkorrekt.)

Huruvida framtiden innebär fortsatt uppvärmning eller ett halvsekel med solminimum och kallare klimat kan knappast någon säkert säga. Jag skulle dock föredra det förra. Dyra projekt för att minska CO2-utsläpp kan i alla händelser inte motiveras, medan hushållning av energi säkert kan vara klokt.


----------
(*) Unstoppable Global Warming: Every 1500 Years, av Fred Singer och Dennis Avery. s.119. Resultat av en undersökning av USA:s jordbruksdepartement (H. S. Mayeaux et al, 1997) beskrivs.

(**) Kemivärlden Biotech med Kemisk Tidskrift 2007-12-20, "Förvånande CO2-debatt", av Hilda Hultén. Bl a uttalar sig Jan Olov Liljenzin, professor i kärnkemi, och vidare reovisas en undersökning hos kemitidskriftens till CO2-halt enligt iskärnedata skeptiska läsare.


Andra bloggar om: miljö, klimat, klimatet, växtlighet, klimatförändringar, växthuseffekten, CO2, istid, liten istid