Folkbladet luftar vind- och kärnkraftsåsikter... inte illa!

På Widar Anderssons Folkbladet har man inte förvånande realism beträffande bl a vindkraft. Inledning av den igår på nätet osignerade artikeln Vindkraft är iskallt flum:

"Myndigheten Svenska Kraftnät visar i en rapport att kyla – då talar vi inte om typ minus 30 – minskar vindkraftens effekt med drygt 90 procent.
De elkunder som är beroende av vindkraft måste därför förlita sig på att vattenkraftsel går in och ersätter när det är kallt och vindstilla. Kruxet är bara att all el som vattenkraften producerar redan är mer än uppbokad under den kalla årstiden.
El är en tjänst som produceras samtidigt som den konsumeras. Det finns liksom inget lager av elektricitet. Ett stundom iskallt industriland som Sverige behöver därför stabila och pålitliga elproducenter som klarar sin uppgift i alla väder. Vattenkraftverken kan moderniseras och effektiviseras vilket ger något mer effekt. Men i allt väsentligt är vattenkraften utbyggd så mycket det rimligtvis går. Under överskådlig tid är det endast kärnkraften som kan öka tillgången på säker el till rimliga kostnader. Vindkraft må vara älskad av många politiker och journalister. I den bistra elverklighetens värld är vindkraft emellertid bara en småflummig dröm."

Sen följer intressant text om svensk kärnkraftspolitik med bl a förhoppning om att "svensk elintensiv industri [samlar] ihop sig runt bygget av ett antal nya, effektiva och säkra reaktorer".

Beträffande nya reaktorer satte alliansen i kärnkraftsuppgörelsen förra året upp regeln att maximalt 10 reaktorer får vara i drift samtidigt. Det innebär att man innan nya reaktorer sätts igång måste lita på att de fungerar klanderfritt, och skiftet måste antagligen ske under sommarhalvåret. Det är lite synd att Centerpartiet tillåtits sätta snubbelfot för smidigt genomförd politik genom denna typ av symbolmässiga regler (såna kännetecknar väl environmentalism).

En röd-grön regering med miljöpartiet är dock sannolikt värre -- trots Widars och andra socialdemokraters klokskap.



Uppdatering: Kan även nämna att brittiska vänstertidningen Guardian -- ta i trä! -- i artikeln UK power prepares for a cold wind of change vågar uttrycka skepticism mot Gordons Browns politik och beskriver hur 100 fabriker fått gasleveranser indragna samtidigt som succéartade 100 miljarders-programmet för vindkraft under denna köldknäpp levererat svindlande 0.2 procent av Storbritanniens energi (*). Oxford-professorn Dieter Helm:

"Energy policy never changes in advance of a crisis, it only ever changes after a crisis."

Låter som en klyscha. Är inte snarast så att vindkraftens symbolik inom klimatfrågan förblindat politiker inför det uppenbara?

(*) 45 procent från kol, 37 procent från naturgas och 15 procent från kärnkraft.

Relaterat i media: SMP, BLT1, BLT2, DN, Barometern1, Barometern2, SvD1, SvD2, SvD3, GP1, GP2, GP4, HD, TA, AB1, AB2, Skånskan, SDS
Andra bloggar om: samhälle, energipolitik, energi, industri, kärnkraft, vindkraft, alliansen, socialdemokraterna, centerpartiet