De anlagda bränderna i Australien är förstås en ofattbar tragedi för de drabbade, men blir något bättre för att de används i högljudd tveksam klimatjournalistik?
Karin Bojs menar i sin artikel om torkan i Australien att denna stämmer med IPCC:s modeller:
"...man kan definitivt säga att värmeböljan och bränderna i Victoria ligger i linje med klimatforskarnas modeller."...vilket Bojs söker styrka med bl a denna punkt:
" * Att det regnar mindre i södra och östra delarna av Australien, men mera i de norra och västra delarna. (Det stämmer också väl överens med de stora översvämningarna nyligen i landets nordvästra delar)."Det måste (utöver att antropogen växthuseffekt inte ska märkas förrän om decennier) vara lätt att i mängden prognoser se att det inte alls är så (Bojs exemplifierar med att IPCC konstaterat vad som skett (sic!)), och klimatmodellerna ger inte ens tillförlitliga regionala prognoser (framgår här och vill minnas att IPCC medgett detta). Jämte denna miss tyr sig Bojs till alarmism i IPCC:s rapport och skriver:
"...det [är] så gott som säkert att bränder både kommer att inträffa oftare och bli mer intensiva, enligt FN:s klimatpanel."
Här bör sägas att IPCC -- helt riktigt -- anser att nederbörd generellt ökar vid ett varmare klimat och torka behöver således knappast bli mer förekommande vid ett sådant.
Visst har IPCC alarmistiska formuleringar om påstådda lokala problem, och troligen även om torka och bränder, men deras klimatmodeller tycks vid sidan av omnipotenta prognoser utgå från fel mekanism (tillbakastrålning) beträffande klimatpåverkan. Ny forskning (Compo och Sardeshmukh 2008) visar nämligen att mönster i havsströmmar kontrollerar temperatur på land. Den studien, samt en om solaktivitet och Australiens regionala nederbördsmönster (Baker 2008), nämnde jag här.
Nederbördsmönster i Australien har Robert Baker visat följer SOI (Southern Oscillation Index), vilken i sin tur följt solaktivitetacykler.
Sekellång trend i nederbörd var ju inte vad Baker studerade, men jag kollade kartorna med avvikelser från genomsnittsnederbörd sedan 1876 (från www.longpaddock.qld.gov.au) och lade upp redovisningen nedan. Samma trend som den nedan, mot mer nederbörd, är även tydlig före solcykelmaximum.
Nederbördskartorna till höger visar nederbörd åren 1998 till 2000 resp. 1901 till 1903. Under den studerade periodens tidigare del var alltså Australien långt mer drabbat av torka (kartor långt mera i orange) än under dess senare del. Det gäller i synnerhet några decennier före millennieskiftet, då hög nederbörd tycks ha kulminerat.
Man skulle väl nu till Karin Bojs kunna ställa frågan om registrerad ökning i nederbörd på de flesta håll i Australien (också) stämmer med IPCC:s modeller? ...
-
Det vi ser i medierna, även i uttalanden från vissa "klimatforskare", lär få många att tro sådant om Australiens värmebölja och torka som helt saknar belägg.
Även om minskade CO2-utsläpp mot förmodan leder till långt mindre uppvärming (vilket bl a förutsätter modellers temperaturförstärkning, som kan anses motbevisad) skulle Australien mycket väl kunna få mer torka, inte mindre! Vidare är, även enligt IPCC, temperaturminskning vid en stor mycket kostsam minskning av CO2-utsläpp endast marginell.
---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Tillbakalänkning: SvD; SvD; SvD; Sydsvenskan; Sydsvenskan; DN; DN; DN; AB
Andra bloggar om: miljö, vetenskap, forskning, klimat, klimatet, klimatforskning, solaktivitet, klimatförändring, klimatförändringar, haven, La Nina, El Nino, Karin Bojs, Australien
Bra skrivet som alltid! Du och Recon är kungarna av referenser :)
ReplyDeleteJag tycker det är smaklöst av media att göra bränderna till en klimatfråga när det först och främst handlar om pyromaner. Bilder på människor som förlorat sina hem eller värre, vänner eller familjemedlemmar kopplas till klimatpanel, antropogen uppvärmning och simsalabim så får vi människor skulden för bränderna. Inte pyromanerna utan vi som utan skrupler åker bil eller värmer upp hus med oljepannor. Klimatdrevet är vansinne.