Klimat för blåbär och andra

SvD skriver om rekordår för blåbär, men...

"Trots att årets blåbärsskörd väntas bli rekordstor i Norrland minskar mängden blåbärsris stadigt i Sverige. Orsaken är klimatförändringar men också betande vilt."

SLU:s Ola Langvall sägar till SvD att man kan "se att blåbären blivit färre ute i skogarna de senaste tio åren". Temperaturutvecklingen har under denna tid globalt inte varit positiv, och för närvarande sjunker den:


(Graf: Roy Spencer, NASA:s ansvariga för satellitmätning.)

Langvall säger att "[e]n fara med ett varmare klimat är att blåbäret konkurreras ut av andra arter." Naturliga klimatförändringar -- både globalt och lokalt och inte sällan större än de vi sett under de senaste 100 åren -- visar samlad forskning att jorden alltid haft. Vidare har varje art en utbredning där förändring av klimatet på någon front av detta utbredningsområde innebär gynnsammare förhållanden och en ökad förekomst. Det är detta som sker där andra arter får en högre förekomst. Man kan exempelvis tänka sig att blåbär i dess utbredningsområde där det är som varmast missgynnas av en temperaturökning samtidigt som bäret gynnas i dess utbredningsområde där det är som kallast. Klimatförändring kan f ö sägas vara en förutsättning för utveckling, där jorden och dess lokala växtmiljöer alltid haft föränderligt klimat.


Människans klimatpåverkan

Vidare bör påpekas att Langvalls och SvD:s tal om klimatförändring syftar på människans kraftiga påverkan på klimatet, vilken inte är bevisad. Koldioxid är en växthusgas som bidrar till att ge jorden högre temperatur, och en dubblad halt innebär teoretiskt att energi som motsvarar en temperaturökning på cirka 1 grad Celsius stannar i atmosfären. Men vi är inte halvvägs till den koldioxidhalten och en rad problem med hypotesen om kraftig uppvärmning finns:

• En kraftig uppvärmning från höjd koldioxidhalt kräver att just växthusgasen koldioxid styr klimatet genom att denna påverkansfaktor har en stark positiv (förstärkande) återkoppling. Det finns flera argument mot det. 1) Föreslagen återkoppling anges vara en funktion av den temperaturhöjning koldioxiden ger, men det finns andra minst lika starka temperaturdrivande funktioner i klimatsystemet. Exempelvis moln. Klimatmodellerna är dock konstruerade så att moln över tiden är en närmast konstant faktor, vilket inte stämmer med empiri. (Modellerna angav tills för några år sedan även solen som konstant.)
  2) Dynamiska system som klimatet domineras generellt av negativa återkopplingar, och därför är det inte riktigt att förutsätta positiv återkoppling. Harvardforskaren Lubos Motl om detta här och här.
  
  
• Många kemister är osäkra på att människan alls förmår att mer än marginellt öka koldioxidhalten i atmosfären. Forskare och professorer, bl a professor emeritus Jan-Olov Liljenzin, uttalade detta i Kemivärlden Biotech med Kemisk Tidskrift här och här. (En längre post om detta här.)

Skogsgödsling

Slutligen nämner Langvall gödsling av skogen som ett hot. Detta skulle iofs kunna stämma, men trots mänskliga utsläpp av kväveföreningar gödslas cirka 10 procent av den svenska skogen med kväve, bland annat i syfte att för klimatets skull öka koldioxidupptag och därmed minska atmosfärens koldioxidhalt! Om detta nämns t ex i tidskriften MiljöRapportens artikel "Kvävegödsling gör skog till koldioxidfälla". (Enligt en Nature-rapport anges rent av kväve från fossilförbränning som sänkandes atmosfärens koldioxidhalt; Kemivärlden Biotech med Kemisk Tidskrift.)


------------------------------------------------------------------------------
Andra bloggar om: miljö, vetenskap, klimat, klimatet, klimatalarmism, växthuseffekten, blåbär, SLU