Så överdrivs vår betydelse i klimatmodellerna

Om anförande av Roy Spencer på Texas Public Policy Foundation (här slides):

"HOUSTON – Speaking today to Houston business leaders, renowned climate scientist Dr. Roy Spencer said that new data collected from NASA satellites show that there are significant errors in the climate models used by the United Nations’ Intergovernmental Panel on Climate Change (IPCC).

Dr. Spencer – published author, principal research scientist for the University of Alabama in Huntsville, and the U.S. Science Team Leader for the Advanced Microwave Scanning Radiometer on NASA’s Aqua satellite [...].

The IPCC science is the driver behind national and international programs to mandate reduction of carbon dioxide. 'The major climate models used by global warming advocates all assume a far greater sensitivity to atmospheric carbon dioxide changes than what we observe in the empirical satellite data,' Dr. Spencer said. 'That’s why all of these scenarios produce such outlandishly high forecasts about future global temperatures.'"

Låt mig enkelt förklara något Spencer empiriskt visat, nämligen att klimatmodeller tolkar samvariation mellan moln och temperatur fel. I modellerna antas denna samvariation, jämte det kända faktum att molnförekomst styr temperatur, innebära att temperatur i betydande grad styr molnförekomst. Med det antagandet har förändring av molnutbredning gjorts känslig i en förstärkande positiv återkoppling. (*)

Spencer har nu visat att molnens påverkan på temperatur dominerar och att påverkan i andra riktningen är motsatt den som antas i klimatmodellerna. Den är istället att den molnförändring som uppstår vid förändrad temperatur motverkar den ändring av temperaturen som skapade molnförändringen. Alltså en negativ feedback som dämpar effekten av påverkan.


Man har alltså ett felaktigt antagande om orsak-verkan, snarlikt detta exempel:

Säg att man lägger några termometrar i solen och skuggar en i taget med handen. Fysiskt påverkas då termometrarnas utslag beroende på var man håller handen. Men påverkar termometrarnas utslag handens förflyttning? Det senare har man utan bevis valt att anta -- samtidigt som man påpekar att vi saknar kunskap.


Istället för den i klimatmodellerna antagna tredubbla förstärkningseffekten, vilken år 2100 enligt teorin ger cirka 3 grader C temperaturökning, bör vi ha en dämpning resulterande i en lägre temperaturökning än den påverkande effekten av cirka 1 grad C.


-------------
(*) Klimatmodellerna utesluter även systematisk förändring av molnförekomst från yttre påverkan, såsom det med uppt ill mer än 99,5 procent signifikans visade sambandet mellan kosmisk strålning och förekomst av låga moln (Palle m fl 2004 (pdf)).


Relaterade länkar:

• Spencertexter finns här, bl a "Cloud and radiation budget changes associated with tropical intraseasonal oscillations".
  
• Spencer hos Roger Pielkes Sr.: "Internal Radiative Forcing And The Illusion Of A Sensitive Climate System".
  
• Youtube-klipp med Spencers föreläsning "Recent Evidence for Reduced Climate Sensitivity" på Manhattan-konferensen i våras.

Uppdatering: Kritik som Spencer fått och besvarat tog precis Anthony Watts upp.

-------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Andra bloggar om: vetenskap, co2, koldioxid, klimat, klimatet, NASA, moln, feedback, klimatförändring, klimatförändringar, växthuseffekten, Roy Spencer