Krystat horrorskapande men IPCC-stridande studie

DN hade igår en artikel signerad TT om en studie som utifrån två perioder med lägre nederbörd i Amazonas, 2005 och 2010, drar slutsats att global uppvärmning orsakad av människan (TM) kanske gör området till en koldioxidkälla istället för koldioxidsänka.

Koldioxid ger inget alarmerande klimathot, men antagande ett sådant antyder studien en förstärkande faktor. Har inte läst den men abstract här (extra-material här). Lewis et al. analyserade nederbördsdata senaste decennium, med mer torra perioder 2005 och 2010, och gör antaganden, bl a med extrapolering, om torkans betydelse för biomassa. Vidare spekuleras i att en längre period negativ nederbördsanomali 2010 än 2005 är möjlig trend.

Troligast är, enligt IPCC:s klimatmodeller, att jordens nederbörd ökar vid uppvärmning. Gäller även Amazonas och är enligt vad proxydata och historiska uppgifter om nederbörd och temperatur indikerar.

Vidare har Amazonas denna tid i vanlig ordning haft torra resp. nederbördsrika perioder. Nedan t ex en nederbördsprognos i januari och katastrofen pga nederbörd som Brasiliens haft. (Inte har de varmt heller.)



Talet om "ihållande torka" som dödar träd tycks vara anomali inom normala ramar, även om TT skriver att "ingen kan minnas" två såna perioder så tätt inpå varandra (100 år sedan) eller att deras längd (några enstaka månader) inte helt förklaras av El Nino. Mycket förklaras inte "helt" av enskilda faktorer, bl a då modeller är förenklade verklighetsbeskrivningar och kaotiskt brus finns. Detta förklarades av El Nino. Vilken nederbörd har "helt" förklarats av El Nino/La Nina?

TT skriver att klimatmodeller finns där "pågående uppvärmningen kommer att gå hårt åt Amazonas". Andra modeller visar såklart motsatsen och enligt Michael Tjernström finns inte sådant här i IPCC:s klimatmodeller.

TT avslutar artikeln med spekulationen om trend då torra perioden 2010 var lite längre än 2005: "Skulle så vara fallet kan Amazonas roll som klimatstabilisator vara förbi". Grattis, skribent har sitt jobb kvar, men typisk alarmism. Handlar om "low rainfall" (svår torka?) där "57% of Amazonia had low rainfall in 2010 as compared with 37% in 2005 (≤–1 standard deviation from long-term mean)". Data om massdöd av träd hittar jag inte.


Från Miljöaktuellts artikel om studien:

"Sannolikheten för en så allvarlig torka i Amazonas som 2010 och 2005 anses vara en på hundra år. I rapporten är forskarna ändå noga med att de två allvarliga torkperioderna eventuellt kan förklaras av naturliga klimatvariationer."

Vadå "eventuellt"?

- Vi kan bara vänta och se, för det finns ingen återvändo. Vi kommer inte veta om vi har passerat den brytpunkt där Amazonas går från en sänka till en källa förrän efteråt, då det ändå är för sent, säger Simon Lewis till The Guardian.

Klimatrelaterade studier utan larm är kanske suspekta, då forskarna skulle framstå som i avsaknad av självbevarelsedrift?


-
Uppdatering 12 feb: Amazonas "torka" (enligt studiens info i länk ovan perioder av enstaka månader lägre nederbörd) fortsätter såklart. Källa: wxmaps.org.



Andra bloggar om: vetenskap, forskning, klimat, klimatet, klimatforskning, klimatförändring, nederbörd, torka, mediekritik, Amazonas

Hotar koldioxidkompensation urskogarna?

Några översatta stycken ur Lawrence Solomons bok The Deniers:

...Kyoto är ingen försäkrande politik. Det är motsatt det ensamt största hotet idag mot miljön globalt, eftersom det gör kol till betalningsmedel. Kol är det ämne som allt levande är uppbyggt av. Med kol som en slags valuta -- vilket är vad alla koldioxidskatter samt utsläppsrätter och liknande system innebär -- har alla ekosystem plötsligt fått ett kommersiellt värde som gör dem till föremål för manipulation i vinstsyfte.

Detta är inte någon abstrakt teoretisk oro. Vi ser redan ett miljömässigt förstörelse från den nya ekonomi som Kyoto skapat. Jag känner till denna förstörelse mestadels från mina kollegor i Probe International, som de konfronteras med dagligen. Nyheter om den kommer ofta direkt från grupper i tredje världen.

Den första stora skadan av Kyoto är hotet mot världens skogar, särskilt de skogar som är gamla och som inte absorberar koldioxid från atmosfären. Dessa har blivit den korrupta tredje värdens regimers favorit. Genom att ta skogarna i besittning, hugga ner dem och konvertera dem till koldioxidabsorberande växtodling kan regeringarna casha in på utsläppsrätter.

Så här beskrevs detta i deklarationen av the Forest Peoples Program, en sammanslutning av ursprungsfolk i Indiens nordöstra region Guwahati, år 2003: “Debatten om klimatförändring har förvandlat skogar till en koldioxid-vara, som tillhandahåller utsläppsrätter till en lukrativ utsläppsrättsmarknad som låter industrialiserade länder fortsätta att släppa ut växthusgaser." [1]

Deras deklaration, som utformades för en protestera mot ett kommande Kyoto-möte i Milan, ifrågasatte den teknokratiska tankegång som värderade deras samhällen efter deras potential att ta upp koldioxid. "The Kyoto Protocol’s focus on carbon sequestration means that more credits can be gained the faster a tree can grow, which in turn leads to an incentive for large-scale tree plantations and ignores the role of forests, particularly old growth forests." [2]

Vill du ha ett annat exempel? Se på Plantar carbon sequestration project i Minas Geris i Brasilien. Det motarbetas av över 50 brasilianska NGO:s, medborgarrörelser, kyrkor och fackföreningar, likväl som World Rainforest Movement. Plantar-projektet -- finansierat av OECD-regeringar och lett av Världsbankens Carbon Finance Unit -- konverterar 23100 hektar naturskog till eukalyptusträdplanteringar för produktion av skog till träkol som ska ersätta kolet vid tackjärnsproduktion. Tänk på Plantar-projektet nästa gång du ser en annons som föreslår dig att köpa koldioxidkompensering. Projekt som dessa finns i den andra ändan av de utsläppsrättssystem som har blivit så populära bland västerlänningar. Varje gång vi köper koldioxidkompensation för att lindra vårt samvete över att flyga jetplan, hjälper vi till att fördriva någon, någonstans, genom att höja utsläppsrättsvärdet på deras mark.

---

[1] “Carbon sinks and Trade, Dams, Rivers Linking and Extractive Industries: New Terms & Mechanisms for further Expropriation & Livelihoods Threats to Peoples in India's North Eastern Region”, Forest Peoples Program Declaration, november 2003. [Länk]
[2] Ibid.

Det kan nämnas att Lawrence Solomon är miljöaktivist och kärnkraftsmotståndare samt förordar minskad energikonsumtion med 25 procent, vilket han menar lättast sker på en oreglerad marknad och att minskning försvåras av dagens reglerade energisektor. Jag är själv inte negativ till kärnkraft (anser att Solomon överskattar risk) men tror att fossilenergiförbrukningen i utvecklade länder med fri marknadsekonomi kan minska en hel del.

------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Tillbakalänkning: MiljöAktuellt; SDS; SMP; TA; HD; SvD; DN
Andra bloggar om: samhälle, politik, utsläppsrätter, Kyoto, miljö, klimat, klimatet, klimatpolitik, klimatfrågan, koldioxid, alternativ energi, biobränsle, Brasilien, Indien, skogar

Om avbruten CO2-forskning och kolupptag

Avbrutet projekt

Ser att ett forskningsprojekt i Knoxville, där man med hjälp av rörsystem tillfört tonvis av extra koldioxid till sweetgum trees [ambraträd?] i omgivande natur, nu plötsligt avbrutits.

knownews.com:

Rich Norby, a physiological ecologist who headed the Oak Ridge project known as FACE, or Free-Air CO2 Enrichment, confirmed that the U.S. Department of Energy had pulled the funding on future operations and instructed researchers to wrap up activities over the next year.

Varför stoppas ett projekt där kolupptag mäts? Det kanske höll låg kvalitet eller berodde på plötsliga besparingar? Eller kan man möjligen ha fått problem att validera modeller, vilket var projektets syfte? Ett resultat av forskningen förefaller vara att ett avsevärt upptag av kol, mestadels i rotsystemet där kolet deponeras i marken:

"This is important because if forests across the Earth absorb carbon from the atmosphere a bit faster, the carbon dioxide from fossil fuel combustions won't build up quite as fast, and the greenhouse effect causing climate change will be slowed," Norby said, emphasizing that the change won't be stopped.

The increased productivity occurred mostly below ground, the scientist said. Instead of making more wood in the trunk, the trees enriched with carbon dioxide made more roots, he said. These fine roots only live for about a year and then deposit their carbon into the soil, he said.

Man nämner även att begränsad tillgång på markkväve skulle kunna innebära att denna effekt avtar, men om så sker och i så fall i vilken utsträckning får vi nu alltså inte veta.

I artikeln nämns även att, efter klagomål från i projektet involverade, man beslutat att fortsätta projektet ett år med nedhuggning och analys av träden avseende koldioxidpåverkan.

(HT: Russ Steele)



Snarlikt om koldioxid och kväve

Resultat i nämnda projekt är iofs ingen sensation. Exempelvis utförde amerikanska jordbruksdepartementet 1997 ett experiment redovisat i rapporten "Yield of wheat across a subambient carbon dioxide gradient" [1]. Resultatet var att 100 ppm koldioxid över 280 ppm i snitt gav 60 procent högre veteskördar. Mer vid fuktiga förhållanden, mindre vid torra.


Apropå kväve ökar tillskott av det skogars tillväxt och därmed kolupptag så att koldioxid-utsläpp kompenseras. Våra myndigheter har rekommenderat kvävegödsling av, vill jag minnas, 5-10 procent av skogen just för att öka kolupptaget. I denna artikel [2] nämns att 6-7 procent av våra koldioxid-utsläpp tas upp genom ökad växtlighet om endast 1 procent av skogsarealen kvävegödslas. Kvävegödsling bör alltså helt kunna kompensera våra utsläpp.


Intressant här är även en Nature-rapport [3] härom året (Kemivärlden Biotech [4]), som visade att lättupptagligt kväve från fossildrivna fordons utsläpp innebär en så effektiv gödsling av skog att våra fordons koldioxidutsläpp mer än kompenseras.

"Ett kilo kväve i gödselform binder 40 kilo kol, medan ett kilo våtdeponerat kväve från avgaser binder 400 kilo kol i skogen. [...]

...ungefär en tredjedel av [skogens kolupptag], alltså 10 miljoner ton, [beror] på kväveutsläpp från trafiken."

Av Sveriges utsläpp på 60 miljoner ton koldioxid per år står transportsektorn för drygt 20 miljoner ton (SCB). Denna koldioxid motsvarar alltså ~6 miljoner ton kol från transporter. Trafikens kväveutsläpp innebär alltså enligt Nature-rapporten att ytterligare ~4 miljoner ton kol tas upp, motsvarande ~15 miljoner ton koldioxid. Därmed bör ju för Sverige del återstå ett nettoutsläpp på ~25 miljoner ton koldioxid.

En svensk forskare bakom Nature-rapporten, Anders Linderoth, anser dock att skogens kolupptag inte ska räknas in i förhandlingar om utsläppsnedskärningar. Varför begriper jag inte, om man nu anses att koldioxiden är problemet. Hur kan lite extra bundet kol anses vara ett hot såsom påverkande växthuseffekten?

Rimligtvis borde förresten trafikens CO2-reducerande effekt successivt minska, i och med dess allt lägre kväveutsläpp.


------
[1] Mayeaux, Herman; "Yield of wheat across a subambient carbon dioxide gradient", Global Change Biology 3 (1997): 269–278 (Wiley Wiley InterScience)
[2] Miljörapporten; "Kvävegödsling gör skog till koldioxidfälla", av Lisa Ringström, 2008-01-21
[3] Magnani et al.; "The human footprint in the carbon cycle of temperate and boreal forests" Nature 447 (2007): 849-851 (Nature)
[4] Kemivärlden Biotech med Kemisk Tidskrift; "Bilavgaser bromsar växthuseffekten", av Hilda Hultén, 2007-06-19

----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Tillbakalänk av relaterat: SvD
Andra bloggar om: miljö, växthuseffekten, klimat, klimatet, klimatpolitik, CO2, koldioxid, skog