Russ Steele publicerade just Relationship between Solar Cycle Length and Global Temperature Anomalies, en rätt bra artikel av Stephen Strum (Frontier Weather, Inc).
Översatt inledande stycke:
Förhållande mellan solcykellängd och global temperatur
Den allra senaste solcykeln, som beräknas ha nått ett minimum december 2008 baserat på 12 månaders centrerat glidande medelvärde för antal solfläckar per månad, var den längsta solcykeln sedan 1798-1810 [...]. Solcykeln varade ungefär 150 månader eller 12.5 år, två hela år längre än 1900-talets genomsnitt på 10.5 år. Konsekvenserna av en lång solcykel är två. För det första finns det ett klart samband mellan längden på en solcykeln och maximalt antal solfläckar under den följande cykeln som framgår av diagrammet nedan.
[...]
Läs resten med fler diagram här!
--
Diverse kommentarer:
* Strum nämner solstrålningens intensitet, där samvariation med temperatur kräver förstärkning. Meehl nämnde nyligen positiv återkoppling. Men Svensmark visar en separat effekt från kosmisk strålning och moln (övertygande korrelation visas av bl a Palle et al. 2004). (Uppdatering: Apropå Svensmarks teori postade Anthony Watts just en nyhet från NASA om rekordhög kosmisk strålning sedan mätningarna startade.)
* Att USHCN-data inte korrelerar lika bra som globala GHCN-data tvivlar jag på, men skillnad är nog inte så stor.
* UHI som en möjlig orsak till nämnda offset stämmer nog, jämte annat som exvis Patrick Michaels och Ross McKitrick i denna studie visat ger uppmätt temperatur för höga värden (pdf här).
* Svensmark menar att solcykler påverkar temperatur ganska approximativt. Solens magnetiska aktivitet korrelerar inte exakt med solfläckar. Havsoscillation påverkar starkt temperatur, globalt i synnerhet PDO i trender över decennier (period grovt 50-70 år). Men solaktivitet korrelerar tydligt.
Andra bloggar om: vetenskap, klimat, klimatförändring, solen, solfläckar, solaktivitet, solminimum, Dalton minimum
Enligt 
Fredrik Charpentier Ljungqvist, doktorand i historia, har 

I
Elmer kommenterar:
Kunskap och skepticismens roll i upplysningen utifrån stoff av
Rigidity, dogmatism, the claim of possessing an absolute truth that no one may dare challenge, they all do not belong to the wise, the philosopher, the sensible person.


Läser just nu The Climate Caper av Garth Paltridge. Pensionerad atmosfärsfysiker och tidigare forskningschef på CSIRO Division of Atmospheric Research, chef för Institute of Antarctic and Southern Ocean Studies samt VD för Antarctic Cooperative Research Centre. På drygt 100 sidor tar han upp klimatfrågan och dess vetenskap, ekonomi och sociologi samt förändrad forskning.
Diagrammet till höger är en graf på denna relation mellan dT och G. Notera ökningen 1.2 grader Celsius utan återkopplingar, den oändliga ökningen om G är 1 samt gränserna för den skuggade area som indikerar intervallet för total återkoppling och korresponderande temperaturökning för något dussin eller så av anständiga modeller för vilka information om återkoppling är tillgänglig. Intervallet indikerar att total återkoppling för en enskild modell grovt ligger någonstans mellan 0.4 och 0.8. Korresponderande intervall för temperaturökning är mellan 2 och 6 grader Celsius.
En meteorolog på Washington Posts, Matt Rogers, publicerade igår på Washington Posts väderblogg artikeln 
Kenneth Winsborg, väg- och trafikexpert samt orädd debattör,
Har inte sett att svenska medier tagit upp att Jack Steinberger, nobelpristagare och fysiker -- som iofs tror på och varnat för global uppvärmning --, är emot vindkraft och anser att utbyggnad bör stoppas. Det tas upp i en
Maggie 




The blog in English a la Google


The Deniers

